Familjen Annorlunda

Här är jag:)

Jag lever och mår bra, även om jag blev så trött av mötet idag att jag var tvungen att sova middag i två timmar;)

Haha, nårrå. Det var ett intressant möte, jag fick framföra mina åsikter, och jag blev väl hyfsat lyssnad på. Jag har mina tvivel över hur hela den här utredningen är skött, och de kommer kvarstå tills jag vinner i rätten…och gör jag inte det kan jag ju göra som vissa andra och skylla på alla andra;)

I morgon kommer en av de två handläggarna plus en praktikant hit på hembesök. Whihoooo, sånt trams. Vad säger en timme här? Att jag är en kass morsa? Eller att jag är en excellent morsa?Eller att jag kan hålla masken i en timme? Jag är så allergiskt mot sånt här som liksom inte är förankrat i verkligheten. Vem som helst kan ju låtsas vara en toppenförälder under en timme med en soctant i arslet.

Nåväl, det är som det är, jag fogar mig, och eftersom jag är väluppfostrad så uppför jag mig väl:) (typ)

 

Jag har massor att berätta, det kliar i fingrarna men jag måste sova:)

Igår var det en härlig me&i träff, och så fick jag gosa med Mirkas lilla David som bonus:)

 

Jag måste förtydliga lite angående Arga snickaren tror jag, ni tycker jag ska vara med där…? Men nope, det var inte min tanke, utan jag tänkte mer att de väl liksom kunde stationera ut honom här, så han kunde fixa och greja, nu när jag så snällt berättar för er att ni ska söka:) I scratch your back, you scratch mine;)

Jag tror att taket på cykelskjulet på baksidan är kaputt tex, efter stormen som ylat runt här, jag har inte vågat gå och titta än för jag har inte haft tid att ta tag i det..bättre att låtsas som att det inte finns;). Där skulle en snickare kunna greja på en eftermiddag.

Jag tänkte att man kunde ha en snickare i garaget liksom som man tar fram när man behöver en.;)

 

Nä, jag måste i säng, det blev dåligt med sömn natten till idag, därav tuppluren på soffan, och jag har ett ton läxor att göra som ska in på måndag…inte okey. Det kör ihop sig lite, det brukar göra så jag skärper till mig, så jag hoppas på det nu med. Har köpt ny färg till skrivaren ( holy f**k) vad dyrt det är, blir lika snopen varje gång, billigare att köpa ny skrivare ju) så jag kan skriva ut dels skolpapper, och dels myndighetspapper, med ändringar på, i morgon.

Och jag har verkligen svårt att slita mig härifrån, märker att jag liksom hoppar snabbt mellan ämnena för då kanske jag inte själv märker det och kan stoppa….eller vad;)?

God natt, hörs i morgon:)

Natti natti:)

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Nina

    Det jag spontant kommer att tänka på när jag läser vad ni ”soctanter” skriver är..var är ni när barn verkligen far illa och anmälningar om det kommer in? Var är era ”tränade ögon” då??? Förlåt, kanske inte ska skuldbelägga just er, men ni var så ”nära tillhands” nu.

    1. Suzanne

      Nina: Jag förstår din frustration i denna fråga. Det finns så många avdelningar inom en soc.förvaltning som alla ska vara specialister inom sitt område. Dessutom så finns det sekretess däremellan. Om det kommer in en anmälan om barn så går den till barn och ungdomsgrupp som ska behandla den och utreda.

  2. Helena

    Nej…skriv inte om soc och vad du tycker, tig tills detta är över och tyck till då istället. Och andas inte förakt mot kåren eller hembesöket, de har tränade ögon och ser mer än vad man tror.

    1. Malin

      Tänkte detsamma, det är ju inte helt omöjligt att de läser bloggen. Inte för att det ska påverka deras bedömning, men ändå, inte skulle jag vara så positivt inställd om jag blivit kallad för soctant och trams.

      1. Suzanne

        Om du är professionell i ditt sociala arbete och kanske lite varm i kläderna så bryr man sig inte om orden som soctant och trams. Jag arbetade i över 25 år inom sociala svängen och soctant hördes många gånger. Jag blev även kallad Drakkvinnan men i den meningen att det var något positivt för den personen som sa det. Jag håller även med johanna (den andra soctanten här ovan) och du kan stå där med rak rygg för du verkar göra ett jättebra jobb med dina barn.

  3. j.ohanna

    Tro mig- det finns många som inte kan hålla skenet uppe i en timme. Däremot är det enklare att göra det på ett kontor. Att komma hem till någon utan att säga ett ord säger mer än tusen ord på ett kontor. Du har inget att va rädd för. hälsningar från socialtanten långt borta I en annan kommun.

  4. Helene

    Soc damerna behöver säkert få se lite hur verkligen, ser ut! Tror att de kommer till helt rätt mamma med barn! Skrattretande, bit ihop! Solen skiner i Skåne! Underbart! Önskar dig en skön helg, och hoppas att solen värmer dig!

  5. anna-karin

    jag lider med dig :/ t.o.m mitt ex kallad Psykopaten… drog tillbaka utredningen när barnen blev inblandade! I och för sig hade vi vart i rätten 2 ggr innan då( där jag fick rätt) tredje ggr sa han att om jag ”vann” skulle han ge sig, o det gjorde han faktiskt!?
    Kämpa på och fortsätt göra det han INTE gör,nämligen att ha barnens bästa för sina ögon!
    kramar

  6. Lene

    Typ som en man i byrålådan! Hoppas det finns en man i garaget nästa gång du går ut och tittar.

  7. Sandra

    Jag tänker att ert besök är mer en formalitet för att se hur barnen bor och om dom verkar ha ett ordentligt och tryggt hem. För annars brukar det också göra hembesök utan förvarning och även om en kan tycka att en timme är lätt att hålla skenet uppe så är det inte alls så lätt för de som av olika anledningar har svårt att möta sina barns behov eller hålla ihop ett hem med allt vad det innebär.

Comments are closed.