Jag känner mig låg som fan och jag vet inte riktigt varför.
Och det är ju en fet lögn, jag har massor att känna mig låg över;) men jag kan inte riktigt sätta fingret på det ändå. Det är saker som ställs på sin spets nu, och jag vet inte vart det barkar. Jag kan inte påverka det ett enda dugg, och det driver mig till vansinne. Vissa tror att jag måste ha sista ordet i allt, och visst det är ju trevligt, men om jag inte vet att jag har rätt så bryr det mig inte så värst att inte få det, jag kan både be om ursäkt och säga att jag hade fel.
Däremot om jag vet att jag har rätt, då ger jag mig inte gärna, men vem gör det?
Att be om ursäkt är ju sällan kul, eftersom det innebär att inse att man själv hade fel eller betett sig mindre klokt, men det är ju smällar man får ta. Om man tror att man ska kunna gå genom livet och alltid ha rätt, då är man inget annat än en stor idiot, och det är jag ju inte;)
Alltså ber jag om ursäkt om jag gör fel.
Men jag har inte fel här. Jag har så in i helvete rätt att det inte är riktigt klokt, men ändå anses jag göra fel. Det är rätt jobbigt att strida i en motvind med styrkan av en orkan hela tiden, och jag önskar inget hellre än att slippa, men det är inte heller mitt beslut.
Så det kanske inte är så konstigt att jag känner mig låg när jag tänker efter.
Idag funderade jag på att bara skita i allt. Lät tanken sväva iväg, snuddade vid att bara gå ut genom dörren och sen aldrig komma tillbaka. Helt uppenbart får man ju det utan att någon ens säger åt en att det är fel….
Tänk så enkelt det skulle vara. Bara tänka på mig själv, inte bry mig om nån annan mår dåligt eller inte klarar av dagen, inte bekymra mig om barnen är sjuka eller om det strular i skolan. Inte tvätta ett ton kläder eller laga mat för ett halv kompani varje dag. Bara ha mig själv och mitt väl och ve att bry mig om. Slippa denna extrema jäkla mardröm.
Men, den där sekunden gjorde så ont i hjärtat att jag genast slutade fundera i de banorna. Herregud, vad vore livet utan barnen?! Ingenting.
Så, det är bara att bita ihop över och underkäken, som Paolo Roberto säger, och köra vidare, se vart rälsen slutar och om det slutar med en sån där cementsugga = tvärstopp, så får jag ta en helikopter därifrån då;)
(Always look at the bright side of life. Fake it til you make it.)
Det här skrev jag i natt, efter att ha känt mig låg hela dagen. Sen började en konsert med Robbie Williams på ettan, och att säga att han blåste bort alla bekymmer är ju en överdrift;) men det kändes lite bättre.Tack Robbie ♥
Nu har jag sovit några timmar, solen skiner och jag känner att lite av min kampvilja är tillbaka, även om den står på sparlåga helt klart. Jag är trött. Mentalt. Fysiskt efter att ha varit sjuk, men det är ingen grej, det kommer tillbaka.
Jag kommer inte bryta ihop, det finns inte på kartan, jag hoppas och tror att jag har de redskap jag behöver för att orka med, det är inte mitt psyke som är i farozonen. Jag behöver träna, det är jag helt övertygad om, det är det som saknas just nu, och det är nog mycket pga det att jag är låg. Inga endorfiner, inget adrenalin, inga härliga påslag av någonting och framför allt, ingen utrymningsväg för stresshormonerna som bara bygger på sig. Fuck att vara sjuk, det sabbar allt.
Jag ska klä på mig nu och gå ut i garaget och isolera den där kranen (äntligen!) och sen måste huset städas, middagen lagas, men nånstans där ska jag väl hinna med antingen en promenad ute, eller på bandet inne, och kanske att jag då hittar lite extra kraft till att köra ett 15 med Paolo-pass åxå :) Vet inte om jag orkar, jag känner mig svag och klen i kroppen, men man måste ju börja nånstans!
Sen ska jag sätta in en kontaktannons i typ New York Times och Dubaitidningen om att jag söker en miljardär att gifta mig med, man eller kvinna spelar inte så stor roll;) Sen flyttar vi till Hawaii med barnen och lever lyckliga i resten av våra dagar. (Gifter jag mig med en kvinna så vill jag för sakens skull bara poängtera att då skaffar jag en skitsnygg manlig poolskötare, hehe)
Nu har barnen kompisar här (medvetna om vattkopporna) eller så har de gått iväg till kompisar, och jag tar med Jamie som hjälp, eller stjälp;) ut i garaget. Wish me luck!
Som vanligt känns det bättre när jag fått bräka ur mig lite gnäll, så jag tackar för att ni läser ♥
Jag återkommer nog senare ikväll med annat, förhoppningsvis lite mindre gnälligt, men man vet aldrig;) jag kanske fastnat i ”gnäll-mode” ….näääää, så illa är det inte;)
Ta vara på varandra, och ha en fortsatt bra söndag ♥
Va fasen, man kan inte ligga på topp jämt. Du är grym Carola!
Hej, måste bara säga att OJ vilken kämpe du är alltså. Så mycket att ro i land och du verkar fixa det så bra! Imponerande! Förstår dock att det är kämpigt både för dig och för barnen och precis som du och många andra så förstår inte jag heller hur man bara kan resa sig upp en dag och bara gå ifrån allt ansvar för att leva ett helt annat liv (…så som din fd gjort). Omöjligt att förstå hur man tänker i ett sådant läge tycker jag. Hur som helst så önskar jag dig och dina barn ett stort lycka till och hoppas verkligen att allt löser sig till det allra bästa för er! All kärlek
Jag känner så väl igen den där mikrosekund tanken av att bara vilja öppna dörren och gå. Precis som han gjorde. Nästa sekund så slår det en, hur kan man bara gå? Hur kan inte det finaste man har vara värt något? Du är en stor inspirationskälla för mig. Du är så stark!
En sak jag brottas med är hur ska jag säga till barnen när deras pappa sviker dom? Förut brukade jag säga att ”pappa älskar er” och sen fylla i med valfri ursäkt. Men är det så bra? Jag menar vad ger det barnen för bild av kärlek? Jag vill inte lära dom att acceptera skit och att det skulle ha med kärlek att göra. Nu säger jag som jag tycker om hans ageranden och att så gör man inte när man älskar någon. Det är antagligen urfel om man pratar med soc men det struntar jag i.
I den livskris du lever i har du all rätt att skriva om de du bär inom dig. Det finns inga fel och brister hos dig tvärtom, du är en fantastisk mamma. Fortsätt som du gjort och va stark för dina barn. Det är det mest värdefullaste som finns.. En karl kan man faktiskt vara utan. Särskilt en sådan hatad idiot som honom. Dina barn ge så mycket mer tillbaka och sviker aldrig dig. De är dom du har för alltid. Hoppas en dag han vaknar upp och ser sitt stora misstag men att det då är försent. kramkram
Kram till en stark Carola från en vekling i Skåneland
Kämpa fina grymma du!
Massa styrkekramar till dig, jag tycker du gör det otroligt bra!!!!
Perra: jag hatar dig från djupet av mitt hjärta
Har samma erfarenhet som Anni. Blev lämnad efter 39 år för en annan kvinna. Denna (dam) är 89 år gammal och min fd är 65. Herregud vilken soppa det blev. Än idag står jag frågande varför han lämnade. Svaret får jag aldrig. Det enda han sa att han ville ha ett mer spännande liv. Haha…han går som en toffel bakom hennes rygg. Jaha nu fick jag också gnälla precis som du Carola. Men ibland känns det skönt att förstå att vi är många som råkar ut för dessa kräk. Önskar att du träffar din mångmiljonär och om han har en kompis i samma sits så får du gärna tipsa om mej hahaha…..kramisar.
Är hans nya 89 år?
Ditt ex fyller 50 i år. Min fundering, vart träffade han henne? 89 åriga damer är oftast inte ute i svängen ;)
Ursäkta, läste att ditt ex var 65:a.
Förlåt kunde inte låta bli
Ett mer spännande liv med en ”dam på 89 år ????
Visst kan vi alla känna oss låga ibland men det är MODIGT av dig att faktiskt skriva det. Det känns som om alla andra mår toppen och en själv mår skit, alla andra bara ler medans det säkert är flera andra som skriker på hjälp bakom sina falska leenden. Det är många där ute som borde lära sig av dig och faktiskt våga snudda vid tanken eller skriva ner den för att sedan kunna pusta ut lite och orka gå vidare.
Du är modig och STARK!
Hej och god fortsättning.
Jag läser ofta din blogg men kommenterar inte så ofta, men nu kände jag att jag måste komma med några goda råd (sluta läs om du inte vill ha några )
Jag har själv gått i genom en separation från hell. Det va en herre jösses massa år sedan.
Eftersom vi har barn tillsammans så tar den lixom aldrig slut, det är vansinnigt påfrestande. Det slutade med att jag gick in i väggen och allt det där.
Det jag vill råda dig till är att tänk på dig själv. För att du skall orka så gör de små saker du mår bra av. En glad mamma = glada barn.
Ta hjälp, kräv hjälp, delegera.
Prata med dina barn om att ni måste hjälpas åt.
De förstår med än man tror.
Sen blir det bättre, bara för att saker inte blev som man tänkt kan det bli ruskigt bra ändå.
Hej WF-kompis! All credit till dig för att du orkar med allt! Hoppas att allt löser sig till det bästa!
Du är min idol!
Så stark både i kropp o själ <3
Klart att man får känna sig låg..
Man behöver det också, bryta ihop o komma igen..
Du är den stora vinnaren i det långa loppet, för du har dina barns kärlek..
Inte din exman..
Han kommer förhoppningsvis kanske (eller inte) fatta vad han har sumpat.
Sitta där gammal o inga barn o barnbarn som hälsar på..
Stora varma kramar till dig :-D (y)
Så här ser det ut rent faktamässigt om ni undrar enl. Alla Bolag.se: Syltkrukan Månkarbo är enskild firma och drivs sedan 1990 av Monica Sandström f.-45(hans mor).
Syltkrukan AB drivs sedan 20140722 av Per-Emil Ronny Sandström f.-70 och tillika styrelseordförande.
Monica Sandström f-45 ordinarie ledamot
Ratsamee Srijan f-78 ordinarie ledamot
Registrerade 20140904 för både moms och F-skatt.
Bolagets första bokslut finn ej att tillgå ännu.
Detta är offentliga uppgifter som vem som helst i Sverige kan ta reda på!
Anna skrev här ovan och spekulerade i detta och har naturligtvis rätt.
Carola, jag har kommenterat förut här och även skickat privata mail till dig vid något tillfälle.
Tyvärr tror jag att du aldrig får några svar av Perra! Det är dags att tänka nytt och tänka annorlunda(hoppas du inte blir sur nu,vill bara väl). Du är fantastisk som kvinna och mamma, beundrar dig oerhört. Det måste finnas vägar ut för dig och barnen,kanske som nån här ovan sa, ev. byte av advokat eller andra åtgärder som vi kanske inte pratar så högt om. Lagen är tyvärr en sak och din vilja en annan, du måste nog tänka en vända till och det tillsammans med någon som verkligen KAN ge dig råd. Det är bra med mycket stöd av bloggläsarna och det behöver du men vad du behöver tror jag är en riktig taktiker,för det är det som Perra sysslar med nu.Många kramar till dig och de dina. 2015 kan bara bli bättre kom ihåg det!
Hej!
Tillåt dig vara låg. Få ut skiten för ett litet tag, svär, gråt och du kommer tillbaka så mycket starkare.
Jag har också blivit lämnad, var stark men dalade ibland. Gör det fortfarande men på ett annat vis. För var gång man åker ner så tar man sig upp igen och är så mycket starkare. Jag trodde inte jag skulle fixa det, funderade tom på om inte barnen fick det bättre utan mig. Vem vill ha en mamma som bara gråter, som inte skulle ha råd att ge de mat, kläder ett ordentligt boende?! Vi bodde i ett relativt nybyggt hus, min man hade en väldigt bra lön. Vi levde utåt sett ett lyxliv(bara det att huset kostade så himla mycket så var månad när allt var betalt så hade vi inte mycket över). Men det visste ingen. Vi var den perfekta, lyckliga familjen tills en dag när han berättade att han var tokkär i en annan. Min värld rasade…
Har varit många turer hit och dit, är fortfarande. Men….
Jag som varit trygg i ett 17 år långt förhållande träffade av en slump en man som jag tycker mycket om. (Vi har snart varit tillsammans i ett år men som särbor.) Fick tillbaka livsglädjen och lyckades själv köpa en liten stuga till mig och barnen. Jag har fått ett bättre jobb och kan försörja mig själv. Barnen får det som behövs. Vi lever inget lyxliv materiellt sett men jag klarar mig. Jag klarar barnen och jag har blivit så himla stark och trygg i mig själv. Barnen har fått en så mycket gladare mamma än jag någonsin varit och i efterhand är jag glad att han träffade någon annan. Jag är värd så mycket mer än det jag trodde vi hade. Jag är lycklig idag. Mina barn mår bra och är glada och lyckliga de med. Du kan! Du kommer se till att det ordnar sig! Ni kommer bli lyckliga igen, du och barnen. Även om man inte har gott om pengar så kommer man faktiskt väldigt långt med kärlek. Och det ser jag att ni inte har ont om. Du fixar detta! Det finns, även om man inte alltid tror det, en mening med allt som händer. Även om du, just nu, måste sätta dig i en liten lgh, känna dig instängd, ha ont om pengar så kommer det sen plötsligt en möjlighet att förändra livet. Då gäller det att ta den chansen, våga satsa och börja leva. Men just nu, när du är mitt i skiten är det kanske det ni behöver, närhet, inget hus som behöver fixad, inga oväntade utgifter… Bara lugn och ro. Tid att samla kraft, ta vara på varandra. All lycka till dig! Solen finns där alltid, även om några moln döljer den ibland!
(Förlåt för långt inlägg, försökte korta ner och jag hoppas mitt budskap kommer fram ändå)…
Skickar en stooor kram till dig!
Kram till dig och styrka och värme. I slutändan är det karlfan som förlorar på allt detta…hans ångest, för sitt agerande gentemot sina barn, som han kommer få på dödsbädden ja du, den skulle jag inte vilja ha – HU! Hoppas hans nya lurar han nått in i! Haha, så kan han ju stå där o tänka på vad han gjort och försakat.
Du däremot kommer ha nio barn som vet att du älskar dem till månen och tillbaka <3 Kram, kämpa på det KOMMER bli bra!
Det gör fysiskt ont i mig när jag läser det du skriver. Jag förstår så väl dina känslor. Barnen gör situationen så mycket besvärligare samtidigt som de är det absolut viktigaste i ens liv. Att vilja släppa allt och gå men kärleken till barnen gör att man stannar kvar.
Jag önskar jag kunde krama både dig och barnen så hårt att smärtan ni känner inombords försvinner.
KRRAAAAAM!!!!
Jag vet inte hur,men jag har en känsla att det kommer ordna sig för er.Bara en känsla, men hoppas jag har rätt.Kram
Livet är banne mig inte lätt alla gånger , du har allt rätt i världen och det är väl tur att barnen har en sån reko mamma som dig :) För denna ynkrygg till Far de har skulle inte få gå lös, det borde vara straffbart att inte ta ansvar för niobarn som man satt till världen . Kan kan ju bara inte sticka och skita i allt och sedan komma och tro att han skall ha hälften. För er situation är ju lite annorlunda med så många barn ,du kan ju inte få tag på en lägenhet som alla får plats i . Sedan är det ju jätte svårt att få lägenhet. Tycker också att han skallnersätta Dif flr allt du gjort för barnen ni har ju knappast tjänat på om du jobbat och lämnat barnen på dagis . Sånt får du nu sota för på många vis !
Kram till dig hoppascallt blir bra till slut! Vi hoppas på det att han tänker till lite flr barnens bästa !
Bräk på du, det är ett bra sätt att hitta rätt igen
Skönt att du har gnistan kvar, du är grym!
Humor, drömmar och fantasi är inte dumt heller!
Hawaii ska visst vara fint så här års ;)
Så berörande skrivet, känns i hela hjärtat när du skriver så bra om dina känslor inför att behöva lämna barnen. Kram
Gnäll så mycket du bara orkar. Sänder massor av styrkekramar.
Du måste se till att hämta lite kraft, vara rädd om dig!
Sova, äta o träna
Vet att det är skitsvårt men oavsett om du vill eller inte din kropp säger ifrån!
Stor kram
Tror att många som läser din blogg får både kraft och energi av den. Tillåt dig att vara låg ett tag och kom igen med nya krafter.
Så mycket du ordnar för dina barn dag efter dag, du är fantastisk, glöm inte det.
Kram
Anita
Hej! Kan inte hålla mig från att kommentera detta längre. Har funderat ett tag på om inte dina bloggläsare skulle starta en insamling till dig så du skulle kunna få bo kvar i huset. Med det antal läsare du har så skulle det säkert inte bli mycket som varje skulle behöva skänka innan det blev en rejäl mängd pengar.
Håller med, det vore väl en bra ide!?
Hej där!! Gnäll på du,med all rätt !! Hur kan man gå från allt av fri vilja, sen komma och tycka att man har rätt till VISSA saker men inte ALLA….Och med ALLA så menar jag ansvar för dom barn han satt till världen!!! Nedrans karl ,tur jag inte springer på han för då hade jag klappat till honom och sagt honom ett och annat! Hur f.n idds han ens hålla på. Men Carola hur det än blir, är det hans förlust !! Du är värd det MESTA och det BÄSTA !! Kramar till dig
Hej jag har skrivit förr till dig BYT ADVOKAT annars går det åt pik kvasten ,ring runt och fråga runt det hade jag gjort ( har själv erfarenhet angående att ha delad vårdnad JAG VANN även delning av boendetvJAG VANN
Skickar en stor kram till dig! Du är fantastisk och kämpa på för dina barn.
Vilken jävla nolla till make du har haft. Hur fasen kan man bete sig så när man är förälder??? Förstår att du är frågande till det mesta som hänt och händer. När man levt ihop i många år tror man ju att man känner varandra utan och innan. Hoppas att han läser din blogg och alla kommentarer så KANSKE det börjar röra sig en hjärncell eller två
Så klart är du ledsen och orolig för det läge du befinner dig i
Jamen det är väl klart att du får känna dig låg ibland! Jag tycker du har gjort det så fantastiskt bra med barn och hus m.m sen han försvann. Ta hand om dig!
Jag brukar inte heller kommentera men idag kunde jag inte låta bli.
I somras tyckte jag att jag kom på kant med halva världen (tex båda mina föräldrar samtidigt om olika saker), då undrade jag om det var fel på mig. Nu när jag ser tillbaka så tycker jag fortfarande att jag hade rätt och jag är glad att jag stod på mig trots att jag tvivlade på mig själv. Så, stå på dig! Dina barn kommer att tacka dig och du kommer att tacka dig själv. kram
Massa styrkekramar till dig fina Carola :)
Hoppas och tror på DIG
Karin: mer än lagstadgad? Njaae: eftersom han äger halva huset så ska han också stå för hälften av alla rep.osv osv….. Hur de/han sedan gjort upp (o håller!) med underhåll till barnen och till huset, har jag inte vetskap om.
Han har ju laglig rätt till hälften och det har han väl inte fått ut trots att skilsmässan och bodelningen är färdig. Tror inte att det är många som skulle fortsätta att betala i den situationen. Moral och juridik är skilda saker. Rent juridisk finns väl inga oklarheter. Vill man ha på annat sätt hår man avtala. Tänk särskilt på det ni med särkullingar.
Styrkerkramar ! <3
Styrkekramar till dig :) :)
Gnäll så mycket du vill! Det är din blogg. Jag förstår att du känner dig låg. Vem fan hade inte känt sig låg med ett ex som gör allt för att djävlas?
Fattar inte hur han (ja o andra puckon av han eller honkön) kan så fullkomligt skita i sina barn!
Baaaah!
Vet iaf vilken sylt jag inte ska köpa. Sprider gärna ordet vidare också. ;)
Massor med kärlek till dig o barnen! <3
<3 Livet är f-n inte rättvist… Men som du skriver ändå så är ju ens barn ens allt. Hoppas att allt löser sig till det bästa för dig och barnen. Det kommer bli bra <3
Jag förstår verkligen inte hur man kan välja bort sina barn. Kan det finnas något som är bättre? Helt obegripligt hur man kan göra så. Går inte att föreställa vilken situation du hamnat i. Ibland är det skönt att bara få skriva av sig lite. På något sätt måste det ju kunna lösa sig för dig och barnen.
Styrkekramar <3
Jag har aldrig varit i din sits och vet därför inte hur det fungerar vid skilsmässor.
Däremot har vi en vän till familjen som skilde sig när hans barn var 3 – 5 år. Hans fd har inte varit lätt att tas med, hon har drivit allting till sin spets och velat förvägra honom umgänge. Det blev rättegångar och hela köret för att fastställa umgänget.
Hon kräver honom på underhåll, extra mycket underhåll, eftersom han tjänar så mycket mer än henne. Enligt äktenskapsbalken ska det ju vara möjligt. Jag vet inte exakt alla turer i det fallet och det är förstås föga intressant att läsa. Men det jag undrar är finns det ingen möjlighet att du kan få ett saftigt underhåll av din fd man pga era förutsättningar är så milsvid? Du har varit hemma och tagit hand om barn i alla år och halkat efter på alla möjliga ekonomiska plan pga det.
Jag läste lite snabbt om det här: http://lawline.se/answers/4834
Finns det ingen jurist bland dina läsare som kan hjälpa dig – det måste ju finnas vägar ut?
Har för mig att det tidigare fanns laglig rätt till någon form av underhåll i begränsad tid gör att den sk hemmafruarna skulle få en chans att börja jobba efter skilsmässa. Det finns inte kvar vad jag vet. Jag har dock uppfattat att fd maken här har betalat mer än det lagstadgade till barnen under dessa år. Han har väl fortsatt att betala för hus, bilar mm fast han inte bott kvar?
Fattas väl bara att han ska göra annat,det var han som gick utan ett ord,han har har inte brytt sig om sina barn ett dugg,först nu gör han ett löjligt försök att umgås med dem,förmodligen bara för att utge sig för att vara en pappa som umgås med sina barn. Nej,han är det inte ett jädra dugg synd om!!!!!
Det är väl klart att gan ska fortsätta betala! Så länge ibte huset är sålt o han står som delad ägare tror fasen att han ska betala minst hälften!!
Är rädd att han som egen företagare på pappret sett till att han inte tjänare särskilt mycket. Du vet driver man ett eget aktiebolag kan man själv styra hur mycket man tar ut i lön. Alltså tar han säkert ut en så låg lön som möjligt för att slippa betala mer underhåll än nödvändigt. Skulle heller inte förvåna mig om han skrivit in sin nya i bolaget och låter henne ta ut en större del av lön och aktieutdelning. Allt för att undkomma sitt ansvar att försörja sina barn men ändå kunna leva ett flott nytt liv. Ynkryggar tenderar att hitta sätt att komma undan. Det har jag lärt mig det mesta om från min far som skaffade ny familj och glömde bort att köpa så al julklappar som födelsedagspresenter åt mig men inte sina två nya barn… När jag som sjuåring frågade om jag inte fick nån julklapp av honom svara han att julklappar fick mamma köpa åt mig för han betalade underhåll och det fick räcka!
Det är ju hans mammas företag, hade det varit hans eget företag så hade ju Carola kunnat göra anspråk på 50% vid skilsmässan. Nu vet jag inte hur stormrik man kan bli i ett syltföretag men om det stämmer att han och nya sambon bor i en 1:a så lär han väl inte leva ett lyxliv och FK har väl räknat ut vad han ska betala för de barn som bor hemma. Men vad jag förstår så är det andelen i huset som är det primära problemet och inte underhållet.
Ja du ser, han har ordnat det för sig så han inte ens äger företaget alls som han lagt ner all tid i de senaste tjugo åren typ. (Tilläggas ska att han dessutom nystartat ett aktiebolag tillsammans med mamma och sin nya). Väldigt praktiskt när man ska prata med försäkringskassan och tingsrätten om underhåll… ”Jo ni förstår, jag har bara en liten pyttelön då jag arbetat åt min mamma och nu har jag precis startat ett nytt företag så det finns tyvärr inget utrymme för mig att ta ut lön och bidra tilla barnens försörjning.” I verkligheten får mamma och nya lyfta ut pengarna skulle jag tro. Ynkryggar tenderar att vara hala som ålar när det kommer till att ta sitt ansvar. Detbhär verkar inte vara något undantag.
Ja och mamman är säkerligen den som är ” mastermind” bakom det hela, sambon är väl glad och nöjd så länge hon blir försörjd och får stanna i Sverige.
Hej fina Carola! Har läst din blogg länge men aldrig kommenterat innan. Vill bara säga att du är helt otrolig som orkar!! Ensam med alla barnen, hus, studier, träning mm. Jag är gift sen 20 år o vi har varit ihop i 24 o har 4 barn tillsammans, jag orkar inte ens tänka tanken på att min man skulle lämna mig såsom din har gjort. Vilken jävla skitstövel! Okej om man bråkar o visst kan kärleken försvinna men man lämnar inte bara någon utan ett ord till förklaring…o barnen. Hur är han funtad? Skickar en jättestor styrkekram till dig!
Hej kära du!
Jag har aldrig skrivit till dig förut men läser din blogg dagligen. Jag måste säga att jag beundrar dig något så makalöst mycket. Människor som inte är i din situation kan aldrig riktigt förstå. En stor kämpar kram till dig ❤️
Finns bara ett ord på denna karl. SKITSTÖVEL
Du är så otroligt stark och skriver så öppet om allt. Jag gillar din blogg skarpt! Jag är säker på att allt kommer sluta bra. Kämpa på! :)
Hej!
Förstår mig inte på systemet. Hur kan han ens komma på tanken att huset ska säljas? Ska du och barnen bli hemlösa? Tror han att underhåll täcker att betala så är allt frid och fröjd? Herregud! Det är era barn, vill inte han era barns bästa? Eller ska han bosätta sig pass stort att varannan vecka fungrar?
Suck !
Hoppas att han läser här och förstår vad hon håller på att göra.
Det är din blogg så du får gnälla så mycket du vill. Det är upp till oss läsare om vi vill läsa om det eller inte ;-).
Din blogg är fortfarande den jag läser helst!
Jag tycker du är så stark med tanke på den press du verkar leva under.
Jag önskar dig all lycka och hoppas verkligen att det ska ordna sig till det bästa för barnen och dig.
Varma kramar
Viktoria
Är det nån som är värd att träffa en barnkär miljardär så är det du Carola. Hoppas det blir så. Kram.
Vi är många som läser och finns här. Även om vi inte känner varandra så hoppas jag att du känner stöd och styrkan vi alla känner och ger dig!
Såg ”någon” på matmarknad. Det lockade INTE att köpa sylt. Fy fasen. Fick bli socker (uäk) på pannkakorna!! ;))
Kram till dig Carola!
Helt ärligt tycker jag att du skall sätta ungarna i bilen och köra ut dom till sin pappa lämna av dom där o sen åka. Självklart hämta dom om han inte hinner köra hem dom till dig innan.
Skall han ha halva huset skall han allt få ta halva ansvaret för sina barn oxå.
Tycker du är så stark!!!
Man får bryta ihop och komma igen.
Det är väl inte det minsta konstigt. Å det är klart att du bara ska gå därifrån men MED barn och era prylar som ni vill ha och lämna resten till aset.
Ni ska bara ha nånstans att ta vägen först.
Är det aldrig någon bloggläsare som sett ”någon” på Leos eller matmarknad? Hade jag gjort det tror jag inte jag skulle kunnat hejda mig utan gett en fet käftsmäll! Jävla ryggradslösa karl!
Tvi dig!
Kram till dig Carola, du är sannerligen fantastisk!!
Jag såg han faktiskt på marknad i österbybruk.
Jag stod och kollade på hjortronsylt o när jag lyfte blicken stod han och hans nya där. Behöver jag säga att han fick onda ögat innan jag vände på klacken?
Gnäll på vännen! Du har all rätt i världen att uttrycka dig som du gör. Även om det inte gör någon skillnad så känns det iallafall bättre när man får pratat av sig.
Massor av kramar från västkusten
Du är stark och klarar av så mycket mer än många andra. Det är ovissheten och oron inför framtiden som tar energi ifrån dig! Jag hoppas att du får tid till lite träning i dag, när du nu känner att det är vad du behöver! Så viktigt att ladda sina egna batterier för att orka.
❤❤❤
Stor kram till dig!
Tusen styrkekramar till dig! Du är så himla positiv trots all skit fattar inte att du orkar <3 <3