Familjen Annorlunda

Det bara måste man, så varsågoda, majbrasa/kase/våreld a la frälsningsarmén:

Väderappen sa att det skulle  börja regna 20.00, och ganska precis då kom de första dropparna..och sen regnade det. Vi satt på en filt, under paraplyer, med vinterjackor på:) Jag hade Jamie i famnen och en filt runt honom så jag var varm, och njöt av elden, jag är född i Skyttens stjärntecken, och det är ett av eldtecknen, så jag har alltså elden som mitt element. Nu har jag absolut ingen koll what so ever på astrologi annars, men just det vet jag, och kanske är det därför som eld är så fascinerande, vad vet jag. Jag har stor respekt för den, men den är samtidigt rogivande, och fridfull. Jag kan sitta länge och kika på en öppen brasa i en eldstad, eller som här.

Jag hade med mig de fem små, och Robban, för han vill greja med fyrverkerier, så jag fick vackert åka och köpa till honom i förmiddags, han påminde mig om att jag tydligen lovat det i vintras nångång…och jag har ett svagt minne av det;)

( de har en avspärrad del här där man får hållas med sånt-asbra)

Vi hämtade upp min syrra på vägen, för lite vuxet sällskap, det är roligare så. När vi väl är där så drar ungarna som avlöningar åt alla håll och kanter och jag blir sittande själv annars. Jamie sprang med de andra tills de tände elden, då satte han sig i min famn, och det var ju bra för värmens skull:) Syrran flög upp efter en stund, det rann in vatten under henne , filten har plastad baksida så det rinner ju inte igenom, utan samlades en liten pöl intill henne. Jag var skadeglad åt att jag minsann hade satt mig på bästa platsen där det inte blev så blött, och jag frös ju inte, medan hon och Novalie till sist stod och hoppade, gjorde utfall, knäböj, Tachy ups och diverse andra jobbiga övningar…jag satt och myste med varm liten Jamie:)

Till sist hade elden nästan brunnit ut, Robban hade nästan eldat upp alla sina fyrverkerier och övriga frös, dags att packa ihop.

När jag reste mig insåg jag att jag var totalt genomblöt i rumpan, från midjan och ner till knävecken….och jag hade inte kissat på mig, men det var ju så det såg ut ;) Ungarna skrattade, och syrran fick ju ge tillbaka lite på min skadeglädje tidigare;)

Karma….hehe.

Tja, hem måste man ju, och svinkallt blev det när jag reste mig, filten vägde säkert två kilo…massa regnvatten i den, och så en blöt fleecefilt på det, tur vi parkerat precis tvärs över vägen bara så man slapp visa upp sin nerkissade look så länge ;)

Hem, och byta om, ungarna fikade de kakor vi haft med oss men som jag definitivt inte ville ta upp i ösregn, och sen gick de ner för att se på film. Ganska snart kom nån och sa att det snöade…och nu är det alldeles vitt ute… Jorrå, Moder Natur kan hon :)

Men det lär ju försvinna lika fort. Tack och lov.

Idag när jag köpte fyrverkerierna, så stod ju min bil där:

Lite fränare än Mirkas nya, visst ;)

( ja jag är avis på hennes, men en sån ska jag skaffa när jag inte har åtta barn hemma längre utan bara hur många man nu får rum med i en sån? 6-7 stycken?  Mirka har en Chevrolet Transport och en sån har jag alltid velat ha:)  )

Men en limo har alltid legat hög på min önskelista. Tänk en logga på den – Team Wetterholm, och så packar man ur nio ungar och matkassar ;) Ascoolt. Måste undersökas!  Plus i kanten att man knappast lär behöva fickparkera;)

Jamie då…min lilla fjantunge:)

Han underhöll oss idag efter maten med lite gitarr, komplett med köttfärssås i hela ansiktet:)

Spelar och sjunger, alltid med gitarren åt ”fel håll”

Ja han har spagetti på foten…jag såg det nu;)

Och när han ser ut såhär…

Så kan jag inte låta bli att tänka på den här godingen:

Bästa Slash:)  Älskar honom ( med*s*)

Fast Slash håller guran åt andra hållet;)

Nu är det maj!!

Jag skriver det varje år, men maj är min favoritmånad. Tre av barnen är födda nu, och vi hade årsdag i maj…Förra året kom det dock begäran om skilsmässa dagarna innan vår bröllopsdag…trots att han inte sagt till mig att han ville skiljas..det kan man ju tycka att man är värd efter så många år? Men nix, de där pappren kom som ett slag i magen som golvade  mig rätt så rejält.

Jag hade väl fattat att det var dit det barkade, men om han inte säger nåt så lever ju hoppet, det fattar ju vilken idiot som helst. Eller inte ;)

Nåväl, det var förra året, och nu är nu. Ingen kan ta ifrån mig glädjen över att det är vår på riktigt, och det är fortfarande min favoritmånad. I år kanske jag går på Micael Bindefelt mingel på den dag jag tidigare alltid vikt åt annat;)

Bryt ihop och kom igen. Starkare än förut.

Maj hjälper till, med sol, och massa roliga aktiviteter, både i skolan, och privat.

Det blir sista tiden för Novalie i den här skolan, de har upptäckt mögel och skit i Uppsävjaskolan där mina tre tjejer går, och till hösten blir det skola nån annanstans…jag tippar på att jag kommer få de tre på olika skolor…yippie..eller not.

Blir spännande att se hur det löser sig.

Men nu är det sent, jag ska hoppa i säng.

Just ja! Jag köpte ju nytt täcke för ett tag sen, min julklapp från mamma, pappa och syrran….och valde ett duntäcke.

Fast jag inte gillar lukten av dun, så fick jag för mig att det skulle bli bra. Jag har haft duntäcke förr, som var härligt, tills det började läcka fjädrar ;)

Jag bäddade i med nytt täcke och nytt påslakan:

Och fasen vad skönt jag sover !!  Täcket är lagom tungt, fast det är superlätt, det formar sig runt kroppen så det inte pyser in kall luft , är fluffigt och fint, och när Jamie vill ligga supernära så ryms vi under samma täcke easypeasy :) Illa vore det ju annars ;)

Och det luktar inte dun. Tack och lov.

Tack för julklappen ! Nu längtar jag dit…så Natti natti :)