Jodå, jag kollar min mobil många gånger om dagen jag med, men jag är inte slav under den. Om den laddar ur ( händer iofs ytterst sällan) så är min största farhåga att nåt av barnen behöver få kontakt med mig i nåt allvarligt, tex sjukdom.
Om jag glömmer den är det samma sak jag oroar mig för, och för vad klockan är ;)
Men jag kan lugnt lägga ifrån mig den i flera timmar utan att känna ångest.
Jag avskyr när folk försvinner in i mobilen, oavsett om det är en vuxen eller ett barn, det är nåt så sjukt oförskämt tycker jag , att ägna mer intresse åt den än åt personen som står livs levande framför!
Givetvis får man kolla mobilen även i mitt sällskap, men att tex ta upp den och ringa ett samtal mitt i en av mina meningar, det gör mig galen. Varför har det blivit så?
Hur tänker man om man inte kan klara sig utan att glo på den var tredje sekund? Att man missar nåt viktigt? Men själva LIVET då, som pågår hela tiden, missar man inte det när man måste hålla koll på telefonen?
Jag som är ensam vuxen rätt stor del av dagen kan sätta mig med en kopp kaffe och mobilen och bara trycka runt, kolla Instagram, mailen, facebook, spela nåt spel osv. Men när jag är med andra vuxna så ägnar jag mig hellre åt dem :)
Jag pausar med mobilen, får lite socialt umgänge, och så sätter det riktiga livet fart igen. Ibland så får ungarna vänta för jag ”måste” göra nåt ”viktigt” med den , men då handlar det oftast om att jag är mitt uppe i att svara på ett mail edyl.
(ibland KAN det hända att jag bara måste slutföra en bana på Plants VS Zombies…hihi)
När jag väntar på någon så är det ju ett osökt tillfälle att kika på den, och likaså kan jag kolla när den plingar till även i sällskap, men jag ägnar den inte så stor uppmärksamhet om jag har folk IRL runt mig.
Sms kollar jag direkt, och kan svara på även i andras sällskap, eftersom de oftast är från barnen, och det är frågor som behöver snabba svar. Eller behöver och behöver…men tja ;)
Säg att jag inte är ensam om att tycka att lite mera Vett och etikett inom mobilanvändandet vore på sin plats:)
Jag är ingen bakåtsträvare här, jag använder mobilen till ALLT, och det är bra, det är superbra att kunna skriva inköpslista, kom ihåg, räkna ut summor, ta ett foto, kolla upp öppetiderna på nån affär, leta reda på ett telefonnummer, och så vidare i en evighet, och lägg därtill att man kan roa sig i timmar om man har tråkigt med alla appar och jox :)
Men att ägna mer tid åt sin telefon än sina medmänniskor, sina nära och kära, sina kollegor osv…DET ogillar jag.
Det gäller att prioritera :)
Första maj idag….och det har varit en seg jäkla dag, trots att jag inte drack en droppe igår så har blysmäcken suttit på plats…?
Fan vad ovärt, då hade jag ju lika gärna kunnat supa skallen i bitar igår ;)
Det är vädret som ställer till det, jag vet att jag inte är ensam om det, för flera av mina vänner är lika, och får huvudvärk vid ostadigt väder. Vädret och träningsvärken :)
Jaja, trots det har jag tvättat lite, fikat lite med Jenny och hennes barn, lagat lite mat och tränat.. Det var väl det:)
Man kan inte vara på topp jämt;)
Imorgon är det torsdag, det känns ju helkonstigt? Men inte helt oangenämt förstås, två dagar sen helg igen, funkar för mig.
Robban är skruttig, och blir hemma från skolan, medan övriga nog ska iväg samma tid för ovanlighetens skull. Lovelias kyrkis börjar senare förstås.
Jag funderar på att ta med Jordan till frisören, och ja Jamie med isf, men nu sa syrran att hon tyckte att vi skulle städa i vår trädgård…Hon tyckte nog det såg stökigt och skräpigt ut, och kände en obetvingelig lust att ägna sina lediga dagar åt att röja upp, det har sina fördelar att ha en syrra som bor i lägenhet ;)
Kanske det, det skulle ju bli hyfsat väder, och frisören klipper ju även regniga dagar…Hm:)
Nu ska jag hur som helst gå och smörja in nacken med liniment så huvudvärken försvinner( förhoppningsvis) och borsta tänderna och sen sova:)
Natti natti :)
Hej!
Det går ett rykte på ett internetforum om att du och Perra har separerat,är det så?
De tyckte att han aldrig nämdes i bloggen.
Hej Carola!!! Jag läser din blogg nästan varje dag. Och jag tycker det är lika roligt att läsa den. Jag håller med dig om mobiltelefonen. Sen iphone kom så har folk blivit rent beroende av sin mobil. När vi träffas hemma hos mina föräldrar så blir min mamma tokig på att alla vi håller på med våra mobiler. Och hon menar på hennes tid satt man och spelade spel och så… Tyckder ni är en sån härlig familj. Kram
Hej Carola!
Tack för en underbar blogg! Jag läser med stor glädje varje dag!
Håller helt med dig angående mobiltelefoner, jag är 26 år och har många vänner som ägnar sina mobiler alldeles för mycket uppmärksamhet! Jag lägger undan min telefon oftast på ljudlös när jag umgås med folk.. Så tragiskt på nåt vis tycker jag att hela tiden behöva vara anträffbar, hur gjorde folk förr kan man undra??
Vi får inte ha mobiler på jobbet (jobbar som bagare på city gross) men det är typ bara jag som inte har min med mig. Vi har ju en vanlig telefon som nära och kära kan ringa till om det skulle vara något superviktigt.. De allra mesta kan ju vänta tills jag slutar jobba.
Hälsa fina familjen och fortsätt vara du och skriv som du gör!
Stor KRAM //Jenny
Nej detta är du verkligen inte ensam om att tycka!!! Som tur är känner jag mest vettiga vuxna som lägger från sig mobilen när dom umgås med mig :). Men känner också tyvärr barn till släktingar som när de kommer till oss kan sitta o spela eller vad de nu sen gör, när vi övriga sitter runtomkring och umgås? Vad är DET för sätt? Och varför sätter inte föräldrarna gränser i så fall? Är vi till nån o hälsar på så inte låter jag nu mina barn sitta o knapra på sin telefon jämt inte!! Klart man kan svara på nåt sms, men det får ju absolut inte gå före det sociala och naturliga umgänget.
Nej du är absolut inte ensam, det är väldigt oförskämt och direkt taskigt att hela tiden hålla på med sin mobil när man egentligen ska umgås eller sitter och pratar.
Jag håller med, det har nästan blivit lite hysteriskt detta med mobiltelefoner och att alla jämt ska vara tillgängliga. Jag tycker inte att det passar att smsa när man umgås med andra, då är det precis som man vill visa att man har något mer intressant att ägna sig åt. Det är ju en viss skillnad när man är hemma med familjen men är man ute så tycker jag inte det passar.
Jag håller också med dig. Vist kan man svara om det är något viktigt men när man ska hålla på och lägga ut bilder överallt och tala om att man är med/hos den så går det lite väl långt tycker jag, det kan väl vänta till man åker eller har kommit hem.
Hoppas din huvudvärk har släppt och att du får en bra dag.
Kramis
Nej Carola du är inte ensam om att tycka att det behövs etikett och vett när gäller mobilanvändandet i många fall, för här är en till som tycker samma. Är ju helgalet att vuxna ihop med andra sitter och glor ner på en skärm och leker med mobilen. Jag blir urförbannad på människor som gör så i mitt sällskap. Jag accepterar inte sådant beteende. Är min väns mobil viktigare är våran vänskap ja då får det faktiskt vara för mig. Det är så oförskämt och respektlöst. När man umgås med vänner ja med folk överhuvudtaget så ska uppmärksamheten ligga på dom man är umgås med. Visst att ta ett viktigt samtal eller ringa ett är helt ok om man måste eller svara sina barn på snabba sms.