Det är drygt tre månader sedan mitt senaste inlägg. Jag hade tänkt lägga ner helt och hållet. Ghosta bloggen helt enkelt för att det blev mer av en börda. En börda av att försöka leva ett så pass spännande liv flera dagar i veckan för att på så sätt kunna ha något vettigt att skriva om. Jag lever inte ett särskilt spännande liv alls! Jag lever ett väldigt vanligt liv skulle jag tro. Ett liv där jag och min man försöker pussla ihop vardagen med våra två barn. En vardag där tröttheten gör sig allt för ofta påmind med allt vad trötthet innebär. Trots allt detta kommer jag åter tillbaka till skrivandet. Jag gör det för min skull. Det blir som en form av digital dagbok. En dagbok som jag villigt delar med andra förvisso. Nu kom suget av att skriva tillbaka och då tänker jag att det är lika bra att köra på. Det får bära eller brista igen.
Vad har hänt på tre månader? Allt och inget. Noah har börjat i förskoleklass och det går bra. Noomi har skolats in på förskolan och gått där nu i några veckor. Även det har gått relativt smärtfritt. Lite tårar första egna veckan men det gick över fort. Hon trivs där men jag tror att för henne hade hon lika väl kunnat vara hemma med mamma eller pappa också. Hon är social, söker kontakt med både barn och vuxna och hon är glad. Det är för mig det viktigaste, att hon är sitt glada jag även där. Hon går på förskolan tre dagar i veckan och hämtas rätt tidigt 95% av tiden. Viktigt för mig att hon inte får för många timmar på förskolan medan hon är så liten.
Noah trivs på skolan. Han har uttryckt att han saknar sin förskola lite också. Mest för att han fick leka mer där. Det är en övergång som för honom tar lite tid. De flesta dagar är han dock mycket nöjd över skolan. Jag har bytt tjänst från lågstadielärare till mellanstadielärare, utan tvekan det bästa beslutet jag tagit av alla beslut som rör jobbet. Jag har inte ångrat mig en sekund! Jag har även gått ner i tjänst det här läsåret. Är hemma med Noomi varje torsdag. Jonas jobbar på som vanligt. Jag har nog inte träffat någon som tycker om sitt jobb så mycket som han gör. Han stortrivs.
En liten uppdatering från oss! Vi hörs av snart igen… hoppas jag.
