En lugn och harmonisk dag hade jag och Noomi hemma hos min fina vän Caroline i Gråbo igår. När man kör upp på deras gård, går ur bilen och andas in den rena lantluften blir hela jag lugn. Deras hem är en av de mest harmoniska platserna man kan komma till.
Medan jag stod och tittade ut mot hagen eller man kanske bör säga hagar så utbrister jag, titta! Titta vad ni har! Tänk att ni får kalla detta ert hem.
Det är ett underbart ställe och att det är just Caroline som bor där med sin fina familj är helt klart pricken över i;et! Vi åt en god lunch och satt i hamoken och pratade om livet. Hur saker inte alltid blir som man tänkt sig. Hur livet förändrar en på djupet och hur det trots allt blir rätt bra i slutändan ändå men att det samtidigt inte innebär att man inte får sörja det som faktiskt aldrig blev.
Caroline är vis, ärlig och riktig. Det finns inte ett enda ytligt ben i hela hennes kropp. Jag känner en hel del fantastiska och starka kvinnor men Caroline är den som toppar den listan utan motsvarighet. Hon lever med en sådan ödmjukhet. Det går inte att vara i hennes närhet och inte bli berörd av henne. Hon berör mig och hon utmanar mig till att bli bättre, inte genom att försöka tränga sig på mina tankar och känslor utan enbart av att fortsätta vara trogen den hon är när så många andra människor så ofta vänder kappan efter vinden. En vän som jag håller mycket kär.
Noomi och Isak fann varandra på riktigt. Det är nästan precis på dagen ett år mellan dem. Vi bestämde oss också för att köra en trolovning mellan dem. Varför inte! Nä, självklart får de själva välja partner nä det är dags men Isak är i alla fall mammas val alla dagar i veckan!
När jag och Noomi lämnade dem och åkte hem mot Göteborg var mitt hjärta påfyllt! Jag kan bara hoppas att jag har kunnat ge henne en uns av allt hon alltid ger mig.
