Ja må han leva, ja må han leva…! I helgen har vi firat vår underbara gosse som fyllt fem år, hela handen och det är stort!
Jag har om jag ska vara helt ärligt mot mig själv lite svårt att greppa att jag är mamma till en femåring. Att han till hösten ska börja sitt sista år på förskolan. Att jag och Jonas nu i november ska söka skolplats för honom. Samtidigt som jag är glad över att han växer, utvecklas och har en massa spännande saker framför sig kan jag inte låta bli att känna att det är lite jobbigt också. Är det kanske mitt ego? Är det för att ju äldre han blir, desto mindre kommer han att vilja hänga med mig? Eller är det för att ju äldre han blir så kommer han att stöta på fler risker, utmaningar och saker jag inte kommer att kunna skydda honom ifrån. Samtidigt som det känns jobbigt för mig att inse att min Noah börjar bli en stor kille ser jag fram emot att få vara med på hans resa i livet. Om sanningen ska fram, mellan dig och mig så kommer han alltid att vara min ”lilla” kille oavsett om han är 5 år eller 25 år, i alla fall i smyg i mitt hjärta!
Grattis vår älskade Noah! Du är en kille full av liv, bus, humor och kärlek. Du älskar att skoja och har sedan du var mycket liten visat på en stor förmåga i att kunna skoja med andra och att skratta åt livets olika händelser. Du älskar dina transformers, dina bilar, lego, briotåg och Star Wars gubbar samtidigt som du kan vandra genom Nordstan med huvudet högt i en rosa keps. Dina kramar och pussar är bland det bästa jag vet! Du visar sådan genuin kärlek gentemot din lillasyster och du är hennes absoluta favorit, ingen kan få henne att skratta så mycket som du. Du vet vad du vill och du vågar stå på dig. Du blir ledsen när du inte får din vilja igenom varje gång och gömmer dig gärna under matbordet för att få sura lite ifred men du är aldrig långsint. Du är nog ett av de mest sociala barn jag någonsin har träffat samtidigt som du är lite försiktig inför livets nya utmaningar. Din blyghet börjar försvinna mer och mer nu märker vi och du vågar mer och mer. Men du gör precis allt i din egen takt, ingen kan stressa dig. Du tar livet med ro och har en sådan fantasi att du kan förvandla varje sak och situation till en intressant lek. Du får med dig andra barn i dina lekar och du lär dig just nu konsten i att ge och ta.
Att vara mamma till dig och din syster är min absolut viktigaste uppgift i livet! Jag önskar att jag skulle kunna ge dig hela världen men det kan jag inte. Men jag och din pappa ska göra vårt bästa i att hjälpa dig bli det bästa du kan bli. Att du ska se andra människor med kärlek, att du ska bli en bra man, make och pappa i framtiden och att du ska fortsätta vara den du är menad att vara!
