När en förlorad kommer tillbaka.
Publicerad,
När jag var 15 år dog min pappa. Han körde lastbil och krockade med en långtradare. Han blev 43 år. Innan han dog var han tyvärr inte världens bästa pappa, han och mamma hade inte bott ihop på många år och han var kanske inte så väldigt närvarande i mitt och min brors liv. Sista månaderna hade vi dock börjat närma oss varandra allihopa, vi var på charter i Turkiet bara månaden innan hans olycka.
När man levt hela sitt vuxna liv utan sin pappa har man gått igenom så många stora livshändelser där man tänkt hur det hade varit om han hade varit med. Hade jag fått övningsköra med honom? Hade han gillat Leif? Hade han haft kul på vårt bröllop? Hur hade han blivit som morfar? Sedan Åke kom har jag fått höra flera gånger, både av er som läser här och följer mig på Instagram, att han är lik mig. När jag tittar på honom ser jag bara min pappa. Det är så otroligt underligt att han efter så många år borta helt plötsligt dyker upp igen! Åh, vad glad jag är för det!
Livet är egentligen helt fantastiskt ändå!
Vad häftigt att du får se din pappa genom Åke! Förstår att ni kanske tänker extra på era pappor som inte är med er längre och inte får ta del av er lilla skatt.
Ser att ni har pandakudde, ser gärna ha en recension på den. Har funderat på att beställa en till bebis i magen nämligen så det är ju intressant att höra vad ni tycker om den.
Hej!! Pandakudden är hittills superbra! Åke ligger mer stilla med huvudet tycker jag, annars har han en tendens att alltid ligga på höger sida. Hur den hjälper mot platt bakhuvud återstår att se!
Sen är den ju så gullig… 
Vilken fin kärleksförklaring till din pappa och goa lilla Åke! Blev helt rörd här
TACK!
Jättefint skrivet vännen livet är ganska så häftigt ändå! Åke för med sig otroligt mycket gott redan trots sin ringa ålder
Verkligen! Livet är peppelipepp!
Gud så fint! Jag ser också min bortgångne pappa i min dotter ibland, de har fått samma underfundiga, busiga smil. Det känns bra <3
Så fint att du också ser din pappa i ditt barn! Det är så himla häftigt!
Vad vackert skrivet. Och en vacker Åke! <3
Tack snälla du! <3
Vad fint att han är lik sin morfar:). Sina nära och kära försvinner aldrig:)!
Nä, det är helt galet! Hade inte förväntat mig det!
Åh. Så sorgligt men ändå så fint. Jag brukar få höra att jag är väldigt lik min farmor, hon dog också ganska ung och jag fick aldrig träffa henne. Så lustigt och fascinerande att det kan bli så, blir ju lite existentiellt på nåt sätt. Kram på dig!
Ja, det är häftigt att man får äran att föra generna vidare, inte bara när det kommer till utseendet så klart!
Kram!
Tårar!!! Men av glädje för det fina du delar! <3
Kraaaamar!!! <3
TACK!
Men gud va fin! Nu börjar tårarna rinna… (Dessa gravidhormoner alltså)
Haha, gulliga du!
Kram!
Åhhhhhhh va fint skrivet! Här fick du en känslig nybliven mamma å grina <3
Tack! Hoppas allt går bra med nya tillskottet!
Vart har ni köpt den fantastiska filten?
Filten är från Kappahl!
Ni har verkligen fått en otroligt god bebis till son! Han är helt bedårande! Jag och min man längtar efter en egen och längtan blir lite starkare när man får se eran lille sötnos
Ja, han är verkligen ett fantastiskt barn än så länge.
Det kommer säkert ni också att få när det är dags!
Så fint så fint så fint så fint skrivet. Livet överraskar, på gott såväl som på ont.
Jätte fin skrivet gumman! Åke är en riktig sötnos som sprider glädje. kramiz<3