Jag tror vi valde en perfekt dag att åka båt.
Får man säga så eller måste man säga ”kryssa” mån tro?!
Båtfolk är ju så förbannat noga med det här med termer – säger man höger istället för babord så får man räkna med ett skrattanfall tillbaka typ.
Hur som helst – det var lagom med folk ombord och det gjorde ju att jag genast började trivas som fisken i vattnet!
Vi satt i a la carte resturangen på kvällen och träffade på en superbra kypare! Ett ess!
Han var mer fjollig än vilken amerikansk julgran som helst – men helt underbar med barnen!
God mat, härlig utsikt och flott servis! Jag hade inte gillat att sitta i buffén men det här var en helt annan femma måste jag säga!
Frågan är dock om vi passade in?!
Vi satt liksom i mitten – lite ”på display” sådär… Cirkus Wågert-Kiss. Och det blir lätt, och ofta, att vi blir kvällens underhållning på något vis!
Tvillingar fascinerar många verkar det som och kanske ännu mer hur vi hanterar (eller icke hanterar!) vår lilla barnaskara som äter glass med hela ansiktet, hela tiden ålar sig ur barnstolarna och sticker (och vi med dem) – de charmar, busar OCH utmanar precis hela tiden!
Trots att vi är tre vuxna så lyckades Alba på något väster kila i väg, besticken flög till höger och vänster efter Frankas vrålanabba ”kast med bestick lek” och jag väste värre en en orm som hakat upp sig till Rufus om att: ”Nu är vi på resturang, sitt STILL på stolen! ”
Vinet smakade väldigt bra måste jag säga den kvällen – sen om det var smaken eller den där och då behövliga (lagom såklart!) påverkan den hade låter jag fick vara osagt….
Tjejerna fortsatte att charma brallorna av alla på dansgolvet efter middagen – de körde alla mooves de kunde minsann och applåderade dessutom artigt mellan alla låtar!
Tjejerna somnade sedan utslagna men ack så söta i
sängen bredvid Nicki – och Rufus mellan oss…
