Ecochicas

En skörstark människa

När man är hemma med tvillingar så blir det mycket ”dum i huvudet tv” som jag brukar kalla det för.. Ni vet sådana där förmiddags shower som man inte behöver ha en endaste liten hjärncell intakt för att hänga med i. Man märker knappt om man byter kanal till en annan show.
Jag som är van att jämt läsa SvD och Di varje morgon och plöja minst en bok i veckan är numera,och synnerligen denna vecka utan någon Evi, förpassad till dessa shower eftersom jag inte ens hinner gå tillbrevlådan.
Men idag hörde jag faktiskt om ett helt nytt begrepp som träffade mig rakt i hjärtat.
Det handlade om ”skör-starka” människor.
Drivande, sociala tjejer som gillar att bestämma och som inte är rädda för att ta för sig men som inte bara är starka utan också väldigt sköra och känsliga.
Detta är inte en helt lätt kombo för omvärlden att förstå eller att hänga med i, inte ens för de ”skör starka” själva.
Vilket bra ord! Precis sådan är ju jag! Jag har ju alltid känt mig missförstådd och lite konfunderad när folk har sagt ” du som är så stark Lotta!” -” Jo, men alltså inte bara stark”… Har jag svarat och därmed försökt att förklara både för mig själv och andra att det finns ju en annan sida som är väl representerad i mig. Nu har jag ett ord för denna sida: ”skör-stark”!
Ska genast beställa Maggan Hägglund bok i ämnet.
Sen får jag väl läsa en rad om dagen eller nått, men den här boken ska läsas!

20120402-101226.jpg

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Erika Svanängen

    Hej, sån där är jag också. urstark i vissa avseende, särskilt när det kommer till relationer, men ursvag när det handlar om prestation, bara för att ta några exempel. det är intressant det där när människor säger ( oftast i jobbsammanhang) ” åh ! hur orkar du med det? två firmor och tre barn! Wow, vad duktig du är.” Och jag tänker: allt handlar om diciplin. Man kan göra precis vad som helst, men det krävs att man är diciplinerad sin sak. Yttre stimuli går fetbort. Man blir liksom en perfektionist. En ofrivillig perfektionist. För vet man inte hur långt det är till kaffebryggaren, eller att pennan ligger exakt just där, eller att jag vet att jag har exakt de här parametrarna att tampas med, går allt åt skogen och jag blir hur skör, svag och överkänslig som helst.

  2. charlotta

    Håller med dig Jenny, ”starkskör” är bättre!

    Vi bor i en liten by i Båstad trakten där min pappa är uppväxt. Inget Båstad bling-bling där inte.. det är det som är så skönt! kram kram

  3. Jenny

    Ahhhh, precis sån är jag, klockrent ord. Fast jag skulle vilja vända på de. STARKSKÖR……det är verkligen mitt i prick.
    Fast det är inte många i min omgivning som tror de, faktiskt inte ens min man tror jag.
    Kram o ha så kul i Skåne(var i Skåne har ni sommarhus?)