Luciamorgon

I går kväll vid halv tolv-tiden efter flera timmars manisk uppackning av omkring en miljard flyttlådor (nämnde jag förresten att jag ska bli minimalist närsomhelst nu? Jo, det är sant. Flyttpackning kan ge den typen av grava personlighetsförändringar.) kom jag på det: lussemorgon på dagis! Snortidigt imorrn bitti! I vilken låda ligger Doris pepparkaksdräkt, tro?

Ett halvtimmesrejs senare var dräkten återfunnen och adventsfikat (nåja, snarare frystömningen; fikat bestod av något vaniljfärgat djupfryst – möjligen en halv sockerkaka, ett rör Annas kardemummapeppisar, tre kanelbullar och en flaska jordgubbssaft) förberett.

Mysigt blev det trots allt – fast kallt! I minus nio skreksjöng de stora barnen lussevisor för allt vad tygen höll medan föräldrarna torkade tårblöta kinder och småttingarna förbryllat tittade på. Själv fokuserade jag mest på att få Doris att titta i alla fall lite grann på alla fina lucior och tomtar, men i konkurrens med en livs levande ambulans (eller tutbil som alla spännande fordon med ljud- och ljuseffekter kallas hemma hos oss) gick det sisådär.