Dagen blev inte alls som jag tänkt mig. Jag och Harry skulle åkt in till stan för att 1) Hämta ut hans pass på Bergsgatan och 2) Träffa Emelie och Killis. Men jag pallade inte, Harry har varit en riktig jäkel hela morgonen. Känner mig helt slut :( Nu har han sovit lite och är på bättre humör. Antar att det är tand nummer 2 på G.
I morse ålade han efter mig vart jag än gick och låg och gnällde (bad om att bli upp-plockad) vid mina fötter. Han jagade mig till och med när jag dammsög. Och nu är det dags igen. Pust! Vill bara sitta i famnen. Mysigt, ja, men också jäkligt joooobbigt!
Buhuuu – plocka upp mig!
Jag vill sitta här för alltid!
hej!
i den åldern brukar de bli rätt mammiga o vill gärna vara nära hela tiden. Blyghet för andra kan också komma. Psykologin kallar det att de blir födda till eget ”jag” de blir mer medvetna om sig eget jag helt enkelt. Du har säkert läst om detta, men ifall du inte har så kan det vara bra att veta. Jag blir också ” jagad” här hemma har min tredje son o femte barn. Min siste son är född i augusti förra året.
Ha det gott!
Svar Ita: Tack för infon! Han har faktiskt blivit mer blyg, mest för andra barn. Lilla plutten.
Kram