Det blev en jättetrevlig lunch på Fresco. Harpan var glad ända tills det var dags att åka hemåt. Att krånglas ner i overallen är inget han rågillar direkt… Han började gallskrika på bussen hem, han höll väl på att avlida av värmeslag, stackarn, så jag åkte bara över bron och gick resten av vägen hem.
Bussen var såklart proppfull och en ful finnig tonårsbrutta stod där jag skulle ha vagnen. Jag gav henne onda ögat och hon flyttade sig åt sidan. Thank you very much. När Harpan började sin symfoni tittade hon mycket ogillande ner i vagnen. ”Nä, för du har aldrig varit en skrikig bebis fula unge” tänkte jag, men stålsatte mig och höll käften…
Nu ska jag ge Harry lite majspuré (ny smak idag) och sedan packa upp alla grejer jag köpt och plåta av det jag tänkt sälja till er läsare! Kul va?
Camilla & Teresia
Fresco’s GI-tallrik
