Det blev en mysig lunch med Therese och Valle. Valle såg jag i och för sig knappt – han sov hela tiden. Det gjorde dock inte min lille bebbe. Harpan var vaken under hela promenaden till Vivles (där vi käkade). Ena sekunden var glad och andra sekunden missnöjd. Dessa symfonier han ger ifrån sig alltså – mina öron blöööööder! När vi kom fram blev han glad så fort jag plockade upp honom ur vagnen och han fick vara med och kolla runt.
Hann nästan käka upp hela min sallad innan han ville ha mat. Ammade och sedan lade jag ner honom i vagnen, rullade lite och POFF så somnade han. Underbart! Han sov hela vägen hem och lite till, totalt 1 timme och 40 minuter. Helt OK.
På vägen hem köpte jag en plansch till Harrys rum. För 129 kr – det är ju inte klokt. Men fin var den – visar sen.
Nu ska jag underhålla den lilla surpuppan som inte vill ligga ensam i gymmet…
Jag och Harpovitch
Dagens lunch – kycklingsallad
