Jag längtar efter min kille! Han ska jobba en kort dag idag och är förhoppningsvis på väg hem när som helst. Lyllos mig! Mår mycket bättre idag efter en lugn natt och någon extra timmes sömn på morgonen samt igår.
Jag pratade med Anna, vår BVC-sköterska, idag angående hur jag mådde igår, och hon sa att det är supervanligt att det känns tufft såhär i början, och att det till största delen beror på sömnbrist. Hon rådde mig till att skita i allt annat och bara följa Harrys rymt.
Sova när han sover och försöka äta regelbundet. Och strunta i att pumpa ut mjölk, hon tror att det bara kommer att bli trixigt så här i början, och hon har nog rätt (pumpade lite halvhjärtat på stående fot i typ 5 minuter och fick bara ut ca 20 ml).
När jag tänker efter så har jag betett mig som en super mom som pallar allt! Att ha besök 24/7, städa och tvätta varje dag, diska och vara social och vara ute och flänga! Eeeh, hello?!
Från och med nu så ska jag ändra mig – göra om göra rätt! Ska till BVC på måndag igen och om jag känner mig som jag gjorde igår nu i helgen ska jag få prata med en psykolog. Men som sagt, jag mår bättre idag! Tusen tack för alla kommentarer och all peppning!
Det är den här första tiden som är jobbig. Det blir bättre, jag lovar. Nu är min pojke 20 månader och tiden som spädbarn känns sååå avlägsen och som att den var så väldigt kort. Ta hand om era primära behov och strunta i dammråttorna en tid. Vips så har du kommit igenom den här jobbigt perioden.
Dom första veckorna är otroligt jobbiga
försök sova när han sover, kan du inte sova så sträck på dig och slappna av, passa på att äta när han är lugn. Gör storkök så att du inte behöver laga mat varje dag. Ha ALLTID ett glas vatten när du ammar, det är jätte viktigt att du får vätska i dig speciellt när du ammar :) det är också gott att ha blandsaft i för då får man en liten energi kick iaf så att man orkar lite mer om det skall dras igång igen :) vi köpte en babysitter till min dotter eftersom hon ville alltid gungas i våra armar. Babysitter har en vibration som lugnar henne, den avlastade mig iaf sådär 20-30 min så kan man göra annat under tiden som tex äta eller gå på toa ehehe. Vi använde den från hon fyllde 5v :) Om du skulle vilja duscha/gå på toa så är babysittern också användbar till det. Han kan följa med till badrummet. Blir mindre grin om barnet ser att du är där så slipper man trösta :)
kom ihåg att man kan bara göra sitt bästa :) det gör inget om du inte hinner diska eller tvätta :) ta hand om dig och ditt barn i första hand :)
Du är en super mom, även om du inte känner det så! <3
Det är modigt av dig att skriva hur jobbigt det är, de flesta vågar inte erkänna det utåt! Jag lovar att nu kommer du slappna av och lilla Harry kommer känna det och bli lugnare och sova bättre och bättre! Han har säkert kännt av dina stresshormoner och blivit orolig och trott att det gäller livet(undermedvetet förstås ;))det medför att han vill vara nära dig och äta hela tiden för att överleva.
Många kramar Camilla
det är väl oftast i början när allt är nytt, man vet inte riktigt rutiner osv. som man kan ha svårt med just umgås och sånt. det som speglar sig i andra bloggar. för vem skriver om hur det egentligen är med griniga nätter osv. tycker du gör ett så otroligt bra jobb. och man förstår i dina ord att livet som småbarnsföräldrer inte alltid är frid och fröjd. och när rutinerna kommer, då kommer du hinna umgås med dina vänner på ett annat sätt. och att besök 24/7 inte kommer märkas på samma sätt som nu i början, och även sömnen kommer komma igång.
Jag lärde mig att somna på en gång huvudet hamnade på kudden. då min son åt var tredje timme dygnet runt. han åt även flaska så det var bara att kliva upp och värma, och hämta han. ge han flaskan medan jag slö tittade på tv eller filosoferade i mörkret. rapa han. byta blöja medan jag ändå var vaken. och ner med han i hans säng igen. gå på toa och kissa. ner i sängen på min sida. somnade så fort huvudet hamnade på kudden. och så allt igen tre timmar senare. han var som en klocka. var tredje timme. och så höll han på, väldigt lände då han var väldigt sen med det där med att sova över mål osv.
Helt rätt tänkt! Ni som inte har storasyskon till Harry (då måste man ju anpassa sig efter dom också) ska ju ta det lugnt och njuta. Jag försökte göra som du när jag fick mitt första barn och insåg också att det funkar inte i längden…Ha en underbar helg och tack för en bra blogg :-)