Den här förmiddagen har varit en av de värsta i mitt liv. Nåväl, åtminstone i mitt mammaliv.
Jag skrev ett superlångt inlägg om vad som hänt, men ni skulle aldrig palla att läsa. Kan dock meddela att Harry rymde och låste in sig i ett trapphus i en fastighet en bit bort…
Summa kardemumma: 2,5 åringar kan vara förjääävla jobbiga, och övertrötta bebisar som inte sover ska vi inte tala om. Om jag inte får gråa hårstrån idag kommer jag nog aldrig få ett enda.
Nu sover båda och jag solar. Rättvisa!
Huuuuuaaa…vår 2 åring har börjat komma in i den fina trotsåldern. Våra grannar tror säkert att vi flår honom levande varje dag efter föris. Börjar tro att han är lite skitzo då han får för sig saker och får utbrott.
Haha samma här!
Oj, fan vad rädd jag skulle bli! :( Tur att han är hemma där han ska vara igen! Njut av solen och lugnet.. Kram