Harry skulle ha sovit efter lunch, typ runt 12. Drog ut med vagnen och mötte upp Therese och Valle som vi inte träffat på över en vecka, dom åkte till Kreta någon dag efter att vi åkte till Mallis. Anyhow.
Tänkte att han skulle somna i vagnen på väg in till Karlaplan, men icke! Väl inne på Fältan börjar skrikfesten. Fy fan alltså.
På väg hem igen gick jag förbi en pappa med barnvagn. ’Han låter precis som min’ säger han och ler. ’Alltså, ja fy fan’ svarar jag. ’ Så där högt och skärande’ fortsätter han. Är det första?’ ’Ja, och han får inga syskon’ skrattar jag. Vad skönt det är med människor som faktiskt erkänner att dom också tycker det är jobbigt med sina ungars gap. Människor som säger som han och inte bara glor ner i vagnen som att Harry var en liten cirkus. He made my day!
Glad som fan…
Haha! Hade själv en maktkamp med min 4 åring på coop i veckan och pentionärstantmaffian som alltid lyckas vara på plats vid fel tillfällen stirrade, suckade och himlade med ögonen medan jag försökte få ordning på min trotsiga son som skrek, ylade och ville springa runt och klättra i hyllorna… Fick god lust att lyfta ner honom i en av deras vagnar och säga ” varsågod, du kan lämna tillbaka honom när du fått ordning på honom” hehe.. undrar vad de hade sagt?
Tacka vet jag ärliga människor… ;) Ingens barn är väl bara snälla jämnt???
Har varit med om övertrött skrikig unge själv. Då kommer det fram en kärring och säger; ska du inte ta upp honom ( han låg i vagnen) han är ju jätte ledsen. Jag ville smälla till henne kan jag ärligt säga, jag svarade; di tror inte jag har prövat? Hon svarar; du kanske borde pröva igen! Hallå hon tror inte att det var jobbigt för mig? Att jag njöt när han låg och skrek! Det finns idioter, kul att höra att det finns normala också!
Ja men gärna! Supertrevligt! Längesen nu ju!
Pussa