När jag kom hem från gymmet var det bara att pussa på Harpan (som inte ens hajjat att jag varit borta) slänga i sig lite middag, duscha och tvätta håret och sedan börja med hans kvällsrutiner. När jag var klar i duschen fick han hoppa ner i badet med mig och plaska lite i 10 minuter.
Upp torka, på med blöja och pyjamas och in i sovrummet. Jag försökte amma honom sittandes men han blev arg då han inte var så hungrig. Jag bar honom en stund fram och tillbaka i rummet samtidigt som jag sjöng ”Sov du lilla videung” tills han lugnat sig. Sedan lade jag ner honom i vår säng och försökte igen – då ville han helt plötsligt äta. Knäppo…
När ätandet övergick till snuttande lossade jag honom och lade ner honom i sin säng. Han protesterade lite och jag stannade kvar vid hans sida och pratade lungnande med honom. När han tystnat sa jag ”god natt min skatt, jag älskar dig” och gick ut. Han gav ifrån sig ett halvhjärtat jämmer som övergick i och jollrande. 5 minuter senare, klockan 20.05 sov han! Jag behövde alltså inte gå in en enda gång!
Fingers crossed för en bra natt, det behöver han efter att ha sovit typ 2,5 timmar på hela dagen…
”Ssssccchhhh – jag sover”
