Jag är home alone. Fy fan vad jag hatar det. Jag önskar att jag tillhörde er som gillar att ha lite egentid. Ni som gillar att gå och skrota för er själva. Jag är inte född sådan. Jag hatar att vara själv.
Som tur är kommer min älskling snart hem. Och Lilla H har haft karateträning i magen i vanlig ordning så jag har inte känt mig alldeles för ensam. Jävlar vad det röjs runt! Det sparkas, knorvas och krafsas. Han kanske försöker gräva sig ut? För mig får han gärna komma lite tidigt, men kanske inte riktigt ännu…
Usch nä.. Hatar också att vara ensam. Iofs är det för att jag inte har så många fler än Matte. I malmö kunde jag alltid göra något med någon annan, det fanns liksom alltid någon att umgås med!
Det gör det inte här uppe..
Ibland är han borta en hel vecka i sträck och det är öken. Ser inte fram emot att vara ensam med bebis dygnet runt veckovis sen,… Eller ännu värre, om han åker iväg, 6 månader :/
Ska bli kul o ses imorgon! Jag drar in lite tidigare, ska leta upp en affär innan jag sätter mig nånstans o väntar på dig. Önskemål? Jag tänkte mest bara ta en kaffe eller läsk!
Kram
Jag gillar inte heller att vara ensam, men när en sitter ihop med någon hur söt den än må vara 24 timmar om dygnet så blir egentid mer uppskattat, tro mig. 1-2 timmar då och då bara för dig själv kommer du uppskatta mer sen när lilla H och du spenderat 8 månader i varandras sällskap. Sen längtar en ju igen om en är borta förlänge :)
Hoppas Eddie snart är hemma hos dig. Kram
Vart tog ditt shopping inlägg vägen? Nu blir jag förvirrad…. ;)
Åh vad det måste vara mysigt att ha den ”kontakten” med sin lilla bebis i magen :)
Sv: Fortfarande ingen M och har behövt gå och kissa flera ggr under eftermiddagen/kvällen – hoppas att det är något annat än en stressad blåsa :P
Kram