Gäsp alltså. Idag är jag trööööött. Drack ett halvt glas rödvin igår till maten, bakis månne? Nej… Det är vår lilla Madame som vill äta i tid och otid. 22, 00, 02, 04, 06 och nu igen. Det går max 2 timmar mellan nattmålen, och max ca 1 timme och 45 min sammanhängande sömn för mig. Zzzzzzz. På dagarna sover hon oftast längre pass, hoppas det vänder snart.

Jag ska iof inte klaga, hon äter och somnar om, inget gap och skrik eller idéer om att vara vaken och sudda mitt i natten. Så det är ju tur.

Vi Föräldrar skriver:

En nyfödd bebis har inte någon dygnsrytm, och bryr sig inte alls om att det är natt. En bebis bryr sig inte heller om att mamma och pappa är så förbi av trötthet att de inte ens orkar prata. En bebis behöver nämligen inte särskilt sociala och spirituella föräldrar. En bebis behöver mat och närhet.

Nu ska jag hinka i mig kaffe och försöka få klart första delen i min förlossningsberättelse. Jag vet att ni längtar :) Laters!