Alla kollegor försvann ut på lunch idag och jag blev helt ensam! Hur skönt? Det är inte ofta man får vara helt ensam nu förtiden, av förklarliga skäl.

Jag har alltid varit en sån som fått kryp i kroppen när jag är ensam. En sån som måste hitta på något jämt och inte velat vara själv. Men nu, all of a sudden, tycker jag att det är värsta lyxen! Inte så pass lyxigt att jag typ skulle gå på bio själv, hu vad läskigt! Men vara ensam på kontoret, eller hemma, det är en annan grej. Och nu ska jag passa på att njuta en stund till, innan kacklet drar igång här igen ;)

Dagens lunch med sällskap