Minst en gång i veckan stöter jag på folk som på något sätt verkar provocerade av vårt sätt att leva. Det är inte alltid samma saker dom är provocerade av men det verkar som att det alltid är något som retar upp någon.
Barnen är ju det vanligaste.
Varför går dom inte på förskola?
Men är det inte viktigt för er att dom får social träning?
Men stackare, dom måste ju få kompisar.
Oj, men vad gör ni hela dagarna, har dom inte tråkigt?
Jag vet inte hur många gånger sedan jag fick barn som jag har stått och kommit på mig själv med att försvara varför vi har valt att ha barnen hemma, något som för 20 år sedan inte alls var ovanligt, inte ens för 10 år sedan var det några konstigheter, men idag när få barn börjar efter 1,5 år så anser folk att dom kan tycka och tänka vad dom vill.
Ibland har jag lust att fråga, men har ni barnen på förskola? Är ni inte rädda att dom blir stressade? Är ni inte rädda att dom inte har kompisar? Är det inte hemskt att lämna när dom gråter?
Inte för att jag tycker att det är något som helst fel med att ha bar på förskola men för att jag tycker att folk bara ska få höra hur det är att, även om det är på ett ”trevligt” sätt, bli kritiserad för val man gör som förälder.
Men sen är det en sak till som verkar irritera folk.
Att vi inte ha EN bas utan (just nu) tre.
Men var bor ni egentligen?
Hur funkar det med jobb, är det inte svårt att få uppdrag när folk aldrig vet var ni är?
Det verkar ju väldigt oekonomiskt att leva som ni gör.
Varför investerar ni inte i ett hus istället för att lägga pengar på en massa flängande?
VAD ÄR PLANEN?
Vad är planen är ju den roligaste frågan, och vanligaste.
Jaaa, jag vet inte och det är ju lite poängen för oss med vårt liv just nu. Vi har ingen plan. Vi lever i nuet. Vi har roligt.
Nej, det är inte särskilt ekonomiskt kanske men samtidigt så är det vi gör just nu en investering, och nej, det stämmer, det är ingen investering där vi låser våra pengar i ett us me det är däremot en investering i livet. Livet som fria. Livet med kontraster som vi vill ge våra barn innan skolan börjar och vi måste ha en fast plats, iallafall något år åt gången.
Jag älskar hur vi lever. Här och nu. Full fart. Spontant. Roligt har vi. Planen…det vet jag inte. Men är det så viktigt? Eller är det något vi har blivit itutade i all tidd. Att man måste ju ha en plan?
Det är inte så viktigt för mig. För mig är det viktigaste att leva oc ha kul. Det kanske låter naivt och jag kanske är naiv, men jag har levt såhär i snart 40 år och det har ju gått väldigt bra hittills.
Puss! // C
★
Tänkte på ditt blogginlägg ang. Att barnen inte går på förskola. Och människor som tycker att förskolan ger social träning och så vidare. Men jag förstår inte hur de kan tycka att förskolan skulle kunna ge mer än det ni ger till era barn. Tänk vad era barn får lära sig mycket. Som att ni bor i LA emellanåt, barnen får lära sig flera språk, annan kultur, få vara sociala med andra barn i bl.a. lekparken. Kunna få vara med sina föräldrar som den trygga punkten och få uppleva världen tillsammans. Kunna få lära sig lära sig i lung och ro. Barnen har flera år i skolbänken sen, så jag tycker det är underbart att ni får möjligheten att ha friheten så länge ni kan ☺️
Tycker ju iofs att det är väldigt trevligt att få se ett liv som fortsätter typ på samma sätt, även efter att man fått barn. Det är väl folk också rädda för? ”Att livet tar slut (på det viset det var innan) när man får barn”. Ni bara kör! Klart du har färre/eller egentligen bara andra sorts jobb…Men ni reser och har kul och bara kör ”fast” ni har barn. Superinspirerande om du frågar mig! (Jag jobbar själv med barn i förskolemiljö och konfronteras dagligen med fördomar om just barnuppfostring från både föräldrar, kollegor och ibland kommer jag även på mig själv…vore så mycket häftigare om alla bara var lite öppnare för olika stilar och inte vara så fastrutade). Kör, bara kör Clauida! Haters gonna hate (och till 99% för att de är såå avundsjuka).
Jag måste verkligen säga att det omöjligen kan vara i förälderns egna syfte att inte ha sina barn på förskola. Det måste ju krävas sjukt mycket av en som förälder att orka ha 2 barn hemma och hålla dom stimulerade. Att vara föräldraledig är ju 7 gånger mer krävande än att vara på jobbet håller väldigt många med om (även om det är jättekul och det man ändå oftast vill). Hade jag haft möjlighet hade jag varit hemma med mitt barn flera år till men nu finns inte den möjligheten. Men pojken trivs på föris och det är inte alls stora barngrupper i vår kommun så det känns ändå jättebra. Men det är ju ändå långt ifrån det man vill. Att vara skild från sitt barn flera timmar om dagen..
Man ska leva precis som jag känner! Å de där med förskola, jag har inte velat ha mina barn på förskola och nu med 10års erfarenhet inom barnomsorgen så vet jag ännu mer att jag inte vill ha mina barn på förskola! Stora barngrupper, stress och barnen längtar bara härifrån. Jag trivs med mina kollegor som jag jobbat med i 1,5år men skulle ändå inte välja den här förskolan till mina barn! 🙂
Varken jag eller mina två bröder gick på förskola! Vi har alla tre varit trygga barn som lätt fått kompisar och är nog MER sociala än genomsnittet. Högskoleutbildning alla tre med bra jobb och nu familjer och god ekonomi! Behövs förskola? Skulle nog vilja påstå NEJ! OCH tillägga att det nog är tack vare att vi slapp förskola som vi blev som vi blev! Trygga och glada med närvarande föräldrar! Min son är 3, går inte på förskola! Socialare och tryggare kille får du leta efter! Hans förskolekompisar? Inte alls lika sociala och lekfulla! Förskola är bra för dem som behöver men inte alltid det bästa för alla och absolut INTE nödvändigt för utvecklingen. Den gynnas nog mer av en aktiv hemmamamma! Så tror jag iaf! Folk vill gärna klanka ner på mammor som gör det där andra inte kan/vill/orkar! Heja Claudia!
Men kära nån! Måste folk vara så dömande? Eller är de innerst inne bara galet avundsjuka, då de inte vågar leva det liv de drömmer och önskar?
Lev det liv ni önskar, det som berikar, gör er till kloka, varma och älskande personer. Hur just ni lever för att bli lyckliga och göra världen till en något bättre plats spelar väll ingen roll. Jag är övertygad om att er familj sprudlar av kärlek, trygghet och lagom mycket galenskap.
Kör på <3
Jag tror inte att den sociala utvecklingen / framgång i skolan/ högskolestudier etc beror på förskolans vara eller icke vara. Det finns liksom inget belägg för det. Det är så otroligt många andra faktorer som spelar in i ett barns uppväxt. ”Att slippa förskola” ?! Skulle det automatiskt vara något bättre med det? Jag tycker förskolan är fantastisk och mina barn har utvecklats enormt sedan dom började. Vet ju inte om det beror på det, men förskolans roll spelar in! Dessutom ger det båda föräldrarna en chans att båda arbeta och ökar jämställdheten.
Håller med dig till fullo! Vi har inte heller några långsiktiga planer. Vi har bott i tre länder sedan vår dotter föddes för snart 4 år sedan och hon frodas verkligen i att få möta olika kulturer. Hon är otroligt trygg i sig själv och jag jobbar inte fastän hon går på förskola några timmar om dagen. Det är något som jag har blivit ifrågasatt för så många gånger också. För vår familj funkar detta superbra. Vi är alla nöjda med det vi gör. Heja på dig Claudia!
Jag älskar ditt sätt att vara! Önskar fler föräldrar skulle lägga så mycket tid på sina barn/familj som ni gör! Det är väl helt fantastiskt att kunna vara hemma med sina barn.
Lev livet! Livet stannar inte bara för att man får barn! Njut som ni gör och strunta fullt i alla människor som gnäller över hur ni väljer att leva ert liv!
Själv njuter jag till fullo av all tid jag får med mina barn❤️
Åh jag blir bara irriterad bara jag läser det! Vad är det för fel på folk! Kan man inte bara få leva på sitt liv som man vill utan att någon annan som inte alls har med ens liv att göra, ska ha några åsikter.
jag blir bara nyfiken och inspirerad! Vad är det för ställen ni bor på? Har inte fattat att ni bor på 3 ställen 🙂 Låter ju jätteskoj!! Inte tråkigt och ”statiskt”. Skulle vara min dröm ju!!! Fortsätt med detta så länge ni kan! Underbart med alla erfarenheter, upplevelser och minnen!!
Jag är 29 år och varken jag eller min syster gick på förskola. Vi var hemma med mamma, gick på öppna förskolan ibland och träffade andra hemmabarn. Mamma fick ofta höra att vi skulle hamna efter i skolan och få det svårt socialt. Vi är idag båda högskoleutbildade,, haft väldigt lätt för skolan, har bra jobb och har aldrig haft svårigheter socialt. Varje familj gör det som passar sin livssituation bäst och barnen kommer klara sig galant så länge de får massor med kärlek och trygghet <3
Hej! Skulle tro att mycket av ifrågasättandet bottnar i avundsjuka. Säkert skulle många vilja leva som ni. Som gammal förskollärare är jag helt övertygad om att era barn lever ett fullgott liv med trygghet och social stimulans. Jag träffar på såå! många barn som enligt min mening får alldeles för lite tid med sina föräldrar. När skolan börjar med numera obligatorisk förskoleklass är man ju mycket mera fast i ekorrhjulet. Passa på att lev och njut vetja!!!!
Och där kom en skuldbeläggande kommentar! Som ett brev på posten. Vem är du att döma föräldrar för att de har sina barn på förskola? För Claudia och hennes familj passar deras sätt att leva bäst. För en annan familj gör det inte det. Och att förskollärare dömer föräldrar så hårt är skrämmande. Jag är tex föräldraledig nu, men har min tvååring på förskola 20 timmar i veckan. Dömer du mig som mamma då? Trots att du inte känner mig och mina barn eller vet något om mitt liv?
Men du, nu tror ja du ska läsa hennes kommentar en gång till! Hon har väl inte dömt någon!? Bara sagt att hon träffar många barn som får för lite tid med sina föräldrar, enligt hennes mening. Va har d me dig att göra!??
Men du, nu tror ja du ska läsa hennes kommentar en gång till! Hon har väl inte dömt någon!? Bara sagt att hon träffar många barn som får för lite tid med sina föräldrar, enligt hennes mening. Va har d me dig att göra!??
Nu får du nog läsa igen! Hon har bara sagt att många barn får för lite tid med sina föräldrar, enligt hennes mening. Vad har det med dig att göra??
Oj malin. Är det ditt dåliga samvete gentemot dina barn som resulterar i att du hoppar på ingrid och hennes stöttande kommentar till claudia? Kan du inte bara låta ingrid få skriva till claudia utan att du lägger dig i, och blandar in ditt liv? Skriv en egen kommentar, eller var tyst. Och kanske viktigast, var nöjd med att du gjort ditt beslut om dina barn.
Hoppsan! Nu blev det lite tokigt tror jag! Förstår inte riktigt hur du kunde få det till att jag kritiserar ditt liv??????? Här pratar jag om barn som vistas på förskola mer än 10 timmar per dag,alltså längre tid än vuxna är på sin arbetsplats. Jag är fullt medveten om att man som tex. ensamstående förälder kanske inte har möjlighet att jobba 75% men tycker det är sorgligt att barn och föräldrar får så lite tid tillsammans.Iaf försöker jag göra förskolevistelsen trygg,rolig och lärorik för alla barn,vare sig de går 20 eller 50 timmar.
Jag tycker inre att du eller någon annan förälder ska behöva försvara sina val. Alla familjer gör väl de bästa för just dem? Själv älskar jag vårt hus och vill absolut inte flytta runt, men det betyder ju inte att alla gillar att leva så.
Däremot provoceras jag enormt av jämförelser och tävlande mellan mammor (ja alltid mammor!) Som jag sagt tidigare så tycker jag inre att du Claudia gör det men inlägg som detta lockar alltid fram supermorsorna som ska lägga in kritik mot andra mammor. Hur kan man ha barnen så långa dagar på förskola? Hur kan man ha syskon på förskola när man är föräldraledig? Hur kan man låta barn gråta och inte lyfta upp dem direkt? ”Tvinga” dem att sova i egen säng? Etc. så himla trist! Kan vi inte alla komma överens om att vi är olika och gör det vi anser är bäst för våra familjer?
Jag tänker att folk ibland blir förvånad över hur man kan göra. När alla andra nästan gör lika dant, då känner dom att dom måste ifråga sätta varför? Hur? När? För jag upplever ibland att så fort något avviker från normen då vill folk dit och peta. Men jag tror faktiskt att detta är något sedan gammalt tillbaka. Ni vet vi är flockdjur, när någon inte följer flocken så blir den utanför. Vi människor är inte alltid så långt ifrån djurriket.
Jag är själv med om samma saker som du att bli ifråga satt. Speciellt kring barnen. Då vi haft våran äldsta hemma till 3år och även är vi väldigt restriktiva med t ex tv, iPad, spel och dator. Även att vi inte lämnat iväg barnen hur som helst utan bara till nära anknutna personer.
Jag har efter 4år som mamma nu helt enkelt sluta bry mig och helt enkelt bara tänkt att alla mammor (för det mesta) gör sitt bästa för sitt/sina barn, alla barn är individer har olika behov. Det är dax att börja vara sjyssta mot varann nu känner jag. Heja alla mammor och pappor!
Bra! Jag tycker inte att du ska behöva försvara dig. Alla ska leva som de själva vill! Även om jag inte skulle klara av att göra som du/ni (är ett kontroll freak ?) så skulle jag aldrig ifråga sätta. Det är erat liv och era val!
Så himla bra Claudia! Mycket riktigt att livet är här och nu. Det är kul att få följa er och ni inspirerar mig en hel del. Ni ser ut att ha det riktigt roligt och era barn ser ut att få mycket kärlek. Vad mer kan man behöva? Fortsätt att vara den du är. Blessings!
Jag tycker att det verkar väldigt spännande att kunna göra som ni gör, precis som ni vill :). Jag hade gärna rest med familjen om ekonomin tillåtit det men jag har drömmen vid liv genom att läsa om andra som gör sådant tex dig. Du inspirerar! Bra att du ska sluta med att försvara dig :).
Håller sååå mycket med dig! Får höra precis samma sak när man är spontan och flexibel och gärna flyttar om staden man är i inte känns bra. Min tro är att när föräldrarna är glada och gör medvetna val som genererar lycka, så ger det glada barn. Tryggheten hos barnen genereras av kärlek, närhet och lyhördhet, inte av EN geografisk plats. Så känner jag! Tack för inlägget!?