Skillnaden mellan första och andra graviditeten – Claudia Galli Concha
claudiagconcha

Claudia Galli Concha

Skillnaden mellan första och andra graviditeten

Mår du likadant nu som med Chloe?
Känns det likadant nu som med Chloe?
Är dina graviditeter lika varandra?

Det här är dom vanligaste frågorna just nu och dom ska självklart besvaras ❥

Om vi börjar med hur jag har mått så har det nog varit exakt likadant med båda tjejerna.
Akutilla från vecka 6-12, sen inget illamående överhuvudtaget. Under akutillatiden så slapp jag att kräkas (tack gode gud) men jag mådde som om att någon hade bundit fast mig i en stolpe på däck på ett skepp i svår sjögång. Hemskt.
Resten av graviditeten, eller graviditeterna har jag mått toppen.

Första graviditeten var för mig helt klart mycket större och viktigare, det här kan ju säkert missförstås och självklart är båda graviditeterna viktiga men den här gången har den ju inte riktigt kunna få samma utrymme som med Chloe. Det har liksom inte funnits tid att ligga på soffan så mycket, även om det har varit några gånger som jag hade kunnat betala en stor summa pengar för att bara dra ner rullgardinen och sova, haha.

Å andra sidan vet jag ju nu vad som väntar, hur otroligt häftigt det är när bebisen är här, vilken lyx det är och vad det också innebär i verkligheten, det tycker jag om, jag vet vad jag går in i även om jag såklart inte har gjort det med två barn tidigare men det känns ändå som att det är lättare att relatera från ett barn till två än från noll barn till ett.

Jag är inte alls nojjig för att föda nu, det var jag nog mer med Chloe, iallafall i mitten av graviditeten innan man blir sådär tung att man bara gör vad som helst för att inte vara tung längre, den tiden då man bara har en härlig liten mage, då var jag nervös för förlossningen med Chloe. Det har jag inte varit en enda gång nu. Och just nu, svullen, svårrörlig och 20 kilo plus så känner jag bara, kom igen smärtan, nu gör vi det här, KOM IGEN SMÄRTAN; NU FÖDER VI BARN!

Rent fysiskt är det ju väldigt tungt och flåsigt att ha en bebis på lite mer än ett år, varma sommardagar med en gravid kropp, för att inte tänka på nu…när jag om Manuel är hemma måste be honom göra det mesta med henne. Nu såhär i slutskedet så är bara tanken att böja mig ner för att sätta på Chloe skorna alldeles för jobbig så jag sätter mig alltid ner och gör det, hon springer iväg och jag får resa mig och gå efter…puh.

Sen en sak som är stor skillnad är att jag har inte alls kunnat förbereda mig mentalt på vem baby C är. Det kunde jag ju såklart inte helt lätt med Chloe heller för man vet ju inte vem som är därinne men det fanns mer tid att klura på det då, nu känns det mycket mer som ett Kinderägg, en total överraskning, Men det är också en pirrande och rolig känsla, att inte riktigt veta och inte lägga så mycket energi på det. Vi vet ju att vi kommer att älska henne en miljontals jordsnurr och det är ju det enda som räknas.

Sen har det ju gått väldigt mycket fortare den här gången, tiden har ju flugit förbi, jag tyckte att det var förra veckan som jag sa till Manuel att -Tänk! Det är bara 99 dagar kvar!…Idag står det 9 dagar på appen.

Och appen, kurser, profylax…visst appen har vi båda laddat ner och faktiskt tittat på men med betydligt svalare intresse än första gången, vi har inte gått föräldrakurs och ingen profylax, med Chloe gjorde vi allt sånt, vilket jag är jätteglad för men den här gången kände vi inte behovet alls…och har inte haft tiden…den har ju som sagt flugit iväg.

Så skillnad mellan första och andra graviditeten har det absolut varit för mig, men med för och nackdelar med båda, det finns ju något härligt med det där första gången när jag kände mig lite som en helig varelse, unik och utvald och älskade att prata graviditet men också rätt skönt att vara lite mer avslappnad och obrydd nu andra gången.

Men jag är så sugen på att föda barn nu…så otroligt sugen!

Hur tycker ni att skillnaden var mellan första och andra)
Mådde ni lika?
Var det olika om ni väntade olika kön?

Skriv gärna, tror att det är många som tycker att det är intressant att höra!

P & K ClaudiaSkärmavbild 2016-11-08 kl. 20.46.53Här låg lilla Chloe i magen, tror att det var i vecka 38 ❥

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
claudiagconcha

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Sara B

    Om jag ska vara ärlig så kan jag inte minnas ngt särskilt med den andra graviditeten… min första var 1 år ganska precis då jag blev gravid så dagarna var fylld av att underhålla, roa och lyfta ner från diverse möbler som hon klättrade på (hon gick vid nio månader så det var aldrig en lugn stund). Känns lite tråkigt så här i efterhand att man inte minns så mkt, men dagarna gick ju fort iaf 🙂 jag tror att det kanske är vanligt, för det är ju precis som du säger, fullt upp ändå, så man hinner inte stanna upp och gå in i sig själv på samma sätt som man kunde med den första graviditeten.

  2. Sarah

    Mina graviditeter var som natt och dag.

    Första (dotter): upptäckte inte att jag var gravid förrän vecka 8, mådde hur bra som helst, aldrig illamående, tränade lika mycket som tidigare hela graviditeten, yogade varje dag, gick bara upp 6 kilo. Snabb och lätt förlossning.

    Andra (son): mådde illa innan mensen hade försvunnit ens, fortsatte må illa hela graviditeten och kräktes mellan 5 och 10 gånger per dygn. Ett tag kunde jag inte ens borsta tänderna utan att kräkas… Tränade i princip ingenting. Fick prematura sammandragningar i vecka 22, som gick över efter tre veckor. Superlågt blodvärde. Ville bara sova. Var trött. Gick ner 15 kilo under graviditeten och såg ut som ett spöke med en mage. Fast lätt förlossning här med.

    Sen har jag haft tur, mina barn har varit lätta att amma, sovit gott och mått bra.

    1. claudiagconcha
      claudiagconcha

      Tänk att det kan vara så olika! 🙂
      Men det är ju tiden när barnen har kommit som är viktigast…lätta barn är en lyx, jag har haft det så med Chloe också, och håller tummarna för Baby C 🙂
      Kram!

  3. Mary

    Första barnet var en pojk. Mådde illa utan att kräkas fram till vecka 14-15 och mådde ganska bra efter de. Fick lite foglossningar och kände mej vacker. Gick upp nästan 30kg.
    Barn två var en tjej. Mådde illa till och från hela tiden. Svullnade upp massor tidigt och kände mej mest ful faktiskt. Gick upp ca 30kg även denna gång. Fick mindre foglossningar.

    Det positiva med andra graviditeten är att jag iaf slapp oroa mej och tiden gick mycket fortare. 😊 Tyckte även förlossningen gick bättre denna gången än första trots att det gjorde ondare den här gången.
    Nu 3 månader senare har jag nästan glömt bort att de var tungt att vara gravid och ont att föda, när hon ligger och snarkar bredvid mej 😊

  4. Jessica

    Jag har två barn som är 11 och 7 år gamla. Med dom mådde jag jättebra, Mådde lite illa första veckorna men jobbade och trivdes bra med att vara gravid.
    Nu väntar jag mitt tredje barn som är beräknad i januari och den här graviditeten har varit tyngre och jobbigare på många sätt.
    Hade i början upprepade blödningar som har gjort att jag varit mycket oroligare än jag varit med mina två tidigare barn. Jag har känt mig mycket tröttare och tyngre och psykiskt har det varit mycket jobbigare vilket har gjort att jag varit sjukskriven sen v. 26. Nu börjar jag må lite bättre men vila är viktigt för att jag ska må bra.
    Lycka till med förlossning och bebis 🙂

  5. Linda

    Håller med dig, den här andra graviditeten har inte fått ta lika mycket plats. Men så är det när man har en blivande storebror på tre år, fullt ös! Vi väntar en lillasyster om tre veckor och jag har verkligen haft två helt olika graviditeter! Med sonen mådde jag jättebra tills v 30 då jag fick högt blodtryck och blev sjukskriven för det. Nu har jag mått illa sen v 8 till v 30…. och fortfarande om jag slarvar med mellanmålen… Plus att jag haft en sjuk foglossning vilket ledde till sjukskrivning redan i somras då jag inte klarade av mitt arbete som förskollärare utan kom hem och grät av smärtan i ryggen…. Och så har jag nu haft hemska förvärkar sedan ett par veckor tillbaka, ibland så jag undrar om det är på G redan 😉 Men jag misströstar ej, ser så mycket fram emot att ha lillasyster på utsidan nu bara! Ska bli underbart med en bebis igen!

  6. Hannah

    Jag har fått tre barn inom en period på 3 år och 3 månader. Idag är de 4. 2,5 och 11 månader. Phu! Första graviditeten (pojke) var superlätt! Jag är 1.50 lång så mkt mage blir det ju!😂 Mådde inte illa någon gång vad jag minns.Bastian föddes för tidigt i v 34+1 och föddes vaginalt. Fantastisk upplevelse! 6 veckor på neonatalavdelningen.

    Andra graviditeten (pojke 2) var tyngre eftersom jag var tyngre i kroppen. Var fortfarande hemma med Bastian. Otto föddes med akut kejsarsnitt dagen innan BF. Jättefin upplevelse det med.

    Nummer tre (en tjej) var superkombination från dag 1! Bara väntade på att jag skulle få bli snittad! (Planerat snitt) blödde under graviditeten och hade ont i gamla ärret och ryggen pajade. Jobbade sista halvan av den graviditeten, för föräldradagarna räckte inte tyvärr. Var sjukskriven sista två veckorna för ryggen. Snittet lades 17/12 så blev en julbebis💕 I v 38. Mådde mkt illa i den graviditeten. Våra barn har vägt 2230g/44cm, 3920g/52cm och 2610g/44cm.

    Hur har ni tänkt med vagn? Vi har en bugaboo donkey duo (dubbelvagn) med ståbräda (med sittpall på) så kör tre barn, supernöjd!!

    1. claudiagconcha
      claudiagconcha

      Wow Hannah! Vilka gravidresor! Powerwoman!
      Vi har beställt en Emmaljunga 735 som vi ska hämta imorgon! Är väldigt exalterad, haha, som ett barn på julafton!
      Kram!

      1. Hannah

        Haha nä en helt vanligt slutkörd trebarnsmorsa!😂 Men att se dessa ungar och syskonkärleken dem emellan är sååå värt det! De har verkligen nytta av varandra när de är så tätt💕 Vagnen har jag hört mkt bra om 👍🏻

  7. Sara

    Har tre pojkar och graviditet nr 1 och 3 var prick lika medan nr2 skilde sig. Äldsta och yngsta är oxå mest lika både i sätt och utseende medan mellanbrorsan är en klass för sig. lite kul när jag tänker på det! Lycka till med förlossningen!

  8. Sara

    Har tre pojkar och graviditet nr 1 och 3 var prick lika medan nr2 skilde sig. Äldsta och yngsta är oxå mest lika både i sätt och utseende medan mellanbrorsan är en klass för sig 🙂 lite kul när jag tänker på det! Lycka till med förlossningen!

  9. Lisa

    Jag har mått jättebra under båda mina graviditeter – inte särskilt trött, inget illamående, inga smärtor. Lika båda gångerna och jag har en dotter och en son. Den enda skillnaden var att jag med lillebror i magen hade en 2-åring att ta hand vilket ibland var tungt, t.ex klä på vinterkläder, bära m.m. Annars var det väldigt lika faktiskt! Kroppen/magen såg till och med likadan ut båda gångerna och viktuppgången ungefär densamma. Haha!

  10. Stina

    Jag tyckte graviditeterna i stort sett var likadana. Hade olika cravings dock. Med ettan fick jag dille på citronyoghurt och tvåan (båda grabbar) ostbågar. Dock försvann cravingsen med båda runt vecka 18. Det gick definitivt fortare med tvåan och jag minns att jag tyckte de där veckorna i början när man är så fruktansvärt trött var hemska när man inte kunde vila utan hade storkillen att ta hand om (var ju liksom bara att ta sig i kragen helt enkelt…). Mådde bra med båda förutom att kroppen sa till 3 veckor före bf med tvåan med foglossning så då var det bara att kasta in handduken och sluta jobba. Med stora grabben gick vattnet på jobbet hahaha… Ha en fin kväll och hoppas att bebis vill dyka upp snart!