Claudia Galli Concha

Så obeskrivligt mycket kärlek

Nu sitter vi här. I ett sjukhusrum på BB.
Jag, min älskade man och vår dotter. Livet är något helt annat nu. Men samtidigt detsamma. Fast så mycket vackrare.

Vilken upplevelse. Att få bli mamma. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag har haft turen att kunna bli gravid och att få genomgå en graviditet och störst av allt förstås, att få känna kärleken till ett barn. För den kärleken jag känner…den går inte att beskriva. Den gör mig hel och komplett samtidigt som den gör att jag går sönder lite varje gång jag tittar på henne, men hon helar mig. Från nu och resten av mitt liv.

Hon ligger på min arm, (tack för att man kan blogga från mobilen, det kommer att komma väl till användning) hon sover. Djupt. Hon har precis ätit och nu sover hon på maten.

Vår resa börjar nu. Ut i livet. Dag för dag. Nya upptäckter. Nya upplevelser. Nya lärdomar.

Imorgon ska vi hem. Vi tre. Den känslan är min största just nu. Vi får ta med henne hem! Som en present jag får tankeledes minst två gånger i timmen. Vi får ta med henne hem! Den här lyckan och känslan är här för att stanna. För alltid. Jag måste varit väldigt bra och god i ett tidigare liv, för att få uppleva det här nu. Det är det största.
Helt magiskt.

(null)

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Emelie

    Åååh men precis! Minns känslan för snart ett år sedan…efter en vecka på Neonatal med alla slangar och sladdar och prover och övervakning av läkare och sköterskor så kunde jag inte för mitt liv fatta att vi skulle få ta med henne hem! Helt själva! Inget pipande från monitorer och ingen proffsig personal? Bara mamma och pappa….men så underbart ändå!

  2. Tina

    Åhh, så jag känner igen mig och minns hur det var!…
    Första gången fick jag två på en gång, och snacka om att man vunnit allra högsta vinsten!…
    Stort JÄTTEGRATTIS till er lilla tjej! Må lyckan alltid stråla mot er!

  3. Jenny

    Åhhh bästa känslan i världen♥ Men kommer också ihåg känslan av ansvar som sköljde över mig när vi skulle gå ut genom dörren:-) Hur kunde dessa människor släppa iväg mig med en levande varelse, de kände ju inte mig och visste inte om jag kunde ta hand om ett barn. Men det har ju gått bra, såhär 12 år senare:-)

  4. Grethe

    Kjære Claudia og Manuel !
    Gratulerer så mye til det lille underet som dere endelig har fått etter all ventetid . Fra og med nå kommer ingen dag være seg lik . Hun er heldig som har kommet til dere .
    Masse lykke til . Og nyt hvert øyeblikk.
    Klem fra Grethe !

  5. Louise

    Jag känner igen den känslan ”Han är min (ok vår) och vi får ta med honom hem.” Det är 12 år sedan i år. Samma sak med hans bror 2,5 år senare. Magiskt. Och det är bara början. Stort grattis igen.

  6. Linda

    Ska bli underbart att följa med på er väg. Min prinsessa fyller 18 i år och jag har älskat varje dag med henne. Kramar till er!

  7. Johanna

    Du skriver så fint Claudia !! Nu längtar jag efter min prins. 9 veckor kvar 😉 grattis igen och kul att få åka hem i morrn 🙂