Tack för alla kommentarer igår. Och tack för att ni faktiskt fick mig att inse allvaret i det.
Ja, jag gör ju massor av saker, jag är mamma på heltid (ja, det är ju alla som är mamma, haha, men jag är ju hemma med barnen.) Och på det driver jag bloggen, Pocci Pocci (som jag just nu gör allt med…marknadsföring, packning mm) styr upp samarbeten, producerar filmer för samarbeten, bygger upp mitt företag, har tre hem…
Det är mycket. Och jag älskar det. Men när det blir som det har varit sista tiden med att jag glömmer saker och är så förvirrad som jag är så måste jag nog bli medveten om min närvaro på ett annat sätt. Jag har ju glömt bort saker som jag tidigare har lovat mig själv. Som att varje dag göra något för mig och bara för mig och mitt välmående. Det har försvunnit. Det ska nu tillbaka.
Idag är det jag som börjar den här veckan med nya tankar och nya tillvägagångssätt. Jag drar ner på tempot. Jag ska kliva tillbaka in i nuet och sluta springa 180 km / h.
Jag börjar med en frukost med barnen.
Tack för att ni finns och påminner mig om vad som är viktigt på riktigt.
Puss! / C
Det är bra att man ibland kommer till insikt med saker och ting. Känner igen mig i det du beskriver. Vi får försöka tagga ner, och försöka hitta tid till ro emellanåt. Kram