Claudia Galli Concha

Ett avtryck fullt av kärlek

Ok. Idag är det prövningarnas dag.

Manuel åkte åtta imorse till Stockholm på jobb och jag ska för första gången vara ensam med Chloe och Celeste en hel dag. Det är lite nervöst, eller det var det igår när jag tänkte på hur det skulle gå, men det kommer det ju att gå bra såklart. Eller så blir det kaos. Det återstår att se.

Det värsta som kan hända är att det blir kaos. Så försöker jag tänka. Det värsta som kan hända är att dom gråter samtidigt och behöver uppmärksamhet precis samtidigt och då…löser jag det.

Än så länge har det gått jättebra!

Sömnen är på minuskontot för Celeste har vänt lite på dygnet och ville inte somna förrän vid tre inatt men jag njuter av extra kaffe…skjortan är lite fläckig insåg jag nyss, men så länge kräkfläckarna är i form av hjärtan så är det väl helt ok;).

Nu sover Celeste och Chloe och jag har ätit en jättemysig frukost, Chloes nya favorit är gröt med blåbärsfil och musli. Jag skippar gröten men håller med om blåbärsfilen…så otroligt gott!

Nu ska jag packa ner tjejerna i vagnen och sen ska vi gå ut på en långpromenad, jag längtar hela tiden efter att gå, jag orkade ju inte gå så mycket sista månaden som gravid så jag är på minuskontot när det gäller promenader och jag är konstant sugen på att gå och gå och gå, så nu blir det långpromenad med moderskeppet (som dubbelvagnen numera kallas för här hemma, haha)

Ha en underbar tisdag!

P & K Claudia

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Ninna

    Känns lite osäkert första gångerna man ska ro skutan iland själv, men det blir snart en rutin. Di fixar det galant, men visst kan man få något uppgivet i blicken i början innan vanorna har satt sig… Min räddning var bärsele/sjal. Jag lärde mig att amma med den yngsta i den. Då var de andra ett, tre och fyra. Lite svettigt ibland, men det gick! Jag läste, pusslade, byggde lego osv när jag ville amma på mer vanligt sätt, Vi har som väl är lugna barn som gillar att pyssla och fixa mellan racen… Men jag förstår din prövning, man är lite skör och utlämnad i början, och trött förstås när man inte sover ordentligt. Kropp och själ ska ställa om sig, men lycklig är man ändå mitt i det kärleksfulla kaoset – så fint du beskrev det i ett tidigare inlägg 🙂

    1. claudiagconcha

      Vilken superkvinna du är Ninna!
      Jag blir alltid så glad och inspirerad av dina kommentarer här, sluta aldrig kommentera!
      Ja, det är ju absolut lite bergochdalbana i början men som du skriver det sätter sig efter ett tag, det får ta sin tid, men det gick bra idag. Nu vet vi att det går bra att rodda själv. Check;).
      Kram!

      1. Ninna B

        Åh, tack Claudia – vi är ALLA superkvinnor, och så har vi ju våra supermän också, så klart 😉 Både min man och jag älskar att förbereda, precis som du skrev i ditt senaste inlägg, och det har varit lösningen för VÅR del! Planera, strukturera, förbereda. Vi har förenklat vardagen väldigt mycket genom att t ex ha en stående veckomatsedel, på måndag är det spagetti/köttfärssås, tisdag är det fisk och äggsås… osv. Barnen nöjda, de älskar det återkommande, igenkännandet. Någon av oss vecko-handlar på torsdagar, på måndag köper vi till färskvaror… Det funkar för oss, vi behöver inte fundera så mycket, var och en vet sin uppgift och när den ska utföras. Mellan de ”fasta punkterna” finns ändå utrymme för spontanitet och nya påhitt, men alla de där ”måstena” kör vi förberett och med en fast rutin. Tids nog blir barnen större, då kan vi göra annat. Men, men… Ibland blir det kaos ändå, det förnekas inte. Det är då man har nytta av ett sinne för humor, och lite distans till det hela! Vad gör det om det simmar blöjor i mjölk på köksgolvet, eller om de små råttorna dansar på borden – bara alla är nöjda 😀

  2. Therese

    Hej! Vad är det för blåbärsfil? Har för mig att du inte ger C socker och i alla smaksatta fil (ar?) jag hittar är det massa socker. Vill också hålla socker så långt borta som möjligt för min dotter. Grattis till lill- C föresten!