God morgon finisar,
Idag skiner solen här i Stockholm igen och jag tänkte att ni ska få lite expertråd från min fina vän och hudteraputen och bloggerskan Johanna Lind Clausen. Hur gör man för att solar säkert?.
I år har vi turen att få se mycket att solen och desto viktigare att skydda huden. Häll upp en kopp kaffe och ta några minuter och läs detta.
Vad händer egentligen i solen?
Solbränna är hudens försvar mot UV-strålning. UV-strålningen gör att hudens hornlager blir tjockare, pigmentproduktionen ökar och pigmentet blir mörkare. Hudens känslighet för solen påverkas bland annat av hudfärg, tid av solexponering och UV-strålningens styrka.
Ju längre tid i solen desto större är risken för solbränna. Det första tecknet på en akut solskada är rodnad och stickningar i huden. Vad som då skett är att huden utsatts för mer UV-strålning än den hunnit/kunnat bygga upp skydd mot. Det som händer i cellerna är att arvsmassan (DNA) skadas.
Huden har reparationsmekanismer, men om solskadorna är många och sker under flera år, så räcker inte reparationerna till och cellerna kan börja växa mer okontrollerat. Stor solexponering under lång tid ökar risken för maligna och pre-maligna hudtumörer så som malignt melanom, basalcellscancer.
Solens UV-Strålning:
UV-strålning (ultraviolett strålning) är elektromagnetisk strålning som avges från solen. UV-strålning delas in i grupper; UVA, UVB och UVC. De tre olika typerna av UV-strålning påverkar huden på något olika sätt.
UVA-strålning står för den största delen av solens strålar och är den strålning som tränger djupast ner i huden, gör pigmentet brunt och gör huden rynkig.
UVB-strålning är de strålar som gör att vi bränner oss, och ger skador på DNA. Dessa strålar stannar i överhuden. De stimulerar pigmentcellerna att bilda nytt pigment. De är starkast mitt på dagen och tränger inte igenom fönsterglas.
UVC-strålning är mycket stark men filtreras helt bort av ozonlagret. Tyvärr är ozonlagret starkt försvagat på vissa område i världen. Ozonlagret filtrerar också bort det mesta av UVB-strålningen.
Svar på de vanligaste frågorna gällande solen:
Om min dagcreme innehåller solskyddsfaktor, räcker det med att jag använder den då?
Om man ska vara ute i solen länge tycker jag att man ska använda en solcreme för ansiktet i stället för dagcreme. Dagcremer med spf är inte lika kontrollerade på samma sätt som solskyddsprodukter som har den primära uppgiften att skydda mot sol. Oftast tar man också mindre av dagcremen än av solskyddscremen.
Vad är egentligen en bra solskyddscreme?
En bra solskyddscreme ska innehålla skydd mot både UVA och UVB-strålning. UVB-strålarna gör att huden bygger upp ett skyddande pigment genom att bli röd eller brun. UVA-strålarna påverkar befintligt pigment i huden och tränger längre ner i hudlagren där de orsakar negativa hudförändringar t.ex. rynkor. Ett solskydd mot UVA skyddar därmed också delvis mot UVB.
Vad menas med ett kemiskt och ett fysiskt filter?
Det bästa är att cremerna innehåller både ett kemiskt och fysiskt filter. Kemiskt skydd betyder att molekyler i krämen fångar och oskadliggör strålningen. Fysiskt skydd innebär att solskyddet innehåller fysiska partiklar, till exempel titandioxid, som lägger sig utanpå huden och reflekterar bort strålarna.
Det finns även cremer som kombinerar dessa båda tekniker. Leta efter produkter som innehåller zinkoxid eller titandioxid eftersom de skyddar mot hela spektrumet av UVA-strålar.
Hur hög solskyddsfaktor bör jag ha i Sverige?
Det beror helt på din hudtyp, men generellt räcker det med spf 15-20. En vanlig missuppfattning är att vi i Skandinavien tror att solen ej är lika stark här. Detta är en farlig missuppfattning när vi exponerar vår solkänsliga hud som ej är vana vid sol. Vi bränner oss därför väldigt lätt vilket gör stora skador i huden som visar sig längre fram i åldern.
Hur mycket solcreme bör jag använda mig av?
Det är viktigt att använda rikligt med creme och att du smörjer in dig i god tid innan du går ut i solen. Enligt Läkemedelsverket bör du använda minst sex teskedar till hela kroppen och vänta minst 20 min innan du går ut i solen. Till ansiktet bör du använda dig av ca en halv tesked. Dessutom bör du bättra på skyddet regelbundet under dagen då skyddet bryts ner av solens strålar och sköljs bort av bad eller svett. Helst bör du smörja in dig varannan timma.
Kan jag använda min solcreme för kroppen, till ansiktet?
Solcremer för ansiktet har en annan formula och uppbyggnad. De kan vara mattande och innehålla extra vårdande ämnen för att kunna ersätta din dagcreme. Däremot är solskyddet detsamma i både kropps- och ansiktssolcremer.
Vad betyder SPF och hur länge kan jag egentligen vistas i solen?
En SPF står för Sun Protection Factor och hänvisar till den teoretiska mängden tid du kan vistas i solen utan att bli solbränd. Din hudtyp bestämmer hur mycket sol du kan utsättas för. Använd gärna så hög solskyddsfaktor som möjligt. Har du en ljus hud så är risken större att du bränner dig. Blir du lätt brun och tål solen ganska bra så betyder det ändå inte att du inte är sårbar.
För att lättare veta vilket solskydd du bör använda kan du tänka på att mäta den tiden du kan vistas i solen utan att du känner att det ”hettar” i huden. Låt oss säga att du känner av att det ”hettar” redan efter fyra minuter. Applicerar du t ex SPF 15, så innebär det att du tar tiden 4 min x SPF 15 vilket blir 60 min.
Du kan alltså sola tryggt i en timme innan du behöver återapplicera solskyddet igen. Annars får du välja högre SPF. Tänk på att solskyddet bör innehålla skydd mot både UVA och UVB.
Ditt val av solskydd beror på vilken hudtyp du har, var du befinner dig (ju närmare ekvatorn, desto starkare SPF), vilket underlag du kommer att vara på och vilken tidpunkt på dygnet du vistas ute.
Soliga hälsningar Johanna Lind Clausen / Certifierad och diplomerad hudterapeut.
Tack fina Johanna för dina tips, kika gärna in på Johannas hemsida där du även hittar hennes blogg och en massa annat…
Ha en underbar dag och var rädda om er i solen 🙂