Hej finisar,
En arbetsdag den här veckan, det var ju en bra mjukstart. J fortfarande ledig från dagis så idag är jag hemma och på tisdag blir det skarpt läge igen 🙂
Jag har ett konstigt tryck över bröstet ofta och jag vet precis vad det beror på men jag vet inte hur jag ska förhålla mig till detta. Kanske någon mer av er känner likadant. Livet är ju som bekant inte alltid en dans på rosor och vi har alla våra upp och nedgångar och vi kämpar på för att få vardagen att gå ihop. Tänka positivt och göra det bästa av situationen och bita ihop….jag så ser livet ut 🙂 Nu har man varit ledig, det har varit jul, glada barn etc…..MEN så fort jag slår upp en tidning möts jag av alla dessa bilder på barn och föräldrar som far illa världen över, och allra helst alla bilder som kablats ut nu det senaste på barn och dör som flugor…….jag tar så illa vid mig och får så ont i hjärtat, känner mig maktlös…..hur ska vi någonsin få bukt på alla dessa problem så länge det finns krig och giriga människor som skor sig på andras olycka. Jag vill absolut inte blunda för bilderna för det vore det värsta vi kunde göra, att glömma bort dom. Ibland tvingar jag mig själv att titta på bilderna om och om igen. Hur gör man för att hitta ett bra förhållningssätt till det här???? jag skänker pengar och mitt engagemang men ändå känns det inte bra. Idag skänker jag dessa barn utrymme på min blogg för vi får inte blunda.
Var rädda om varandra <3
Jag blir väldigt lätt berörd när jag läser tidningar eller ser på teve om människor som har det svårt av olika anledningar, har alltid varit så. Idag läste jag om den 19-årige killen som försvann från ett tåg, sådana saker får mig också att känna ”trycket över bröstet”.
Försöker ibland undvika att läsa och se på teve när man tar upp ”svåra saker” detta för att skona mig själv lite så att säga, blir så tungt annars.
Försöker också bidra och hjälpa till bland, även om det är småsummor så kan det hjälpa någon hoppas jag. Brukar även skänka kläder då vissa kläder man har är alldeles för fina för att kastas.
Marlenes resa skulle vara väldigt roligt att få följa med på, hjälpa på plats. Nu går det inte men jag får försöka fortsätta att bidra till behövande på mitt sätt här hemifrån…
Stor kram till er alla!
Fint inlägg.
Tänkte samma sak härom dagen efter ett radioprogram jag hörde om trafficking,ett av miljontals vidriga problem som finns på denna planet.Kände precis som du,att man grips av vanmakt och frustration över världsförhållandena som tycks eskalera för varje dag som går…
Tyvärr tror jag att så länge människor styrs av sin kärlek till pengar och makt kommer inga insamlingar i världen ta bort all ondska, sjukdom och misär.
Tack och lov finns det ändå goda människor som engagerar sig och viger sina liv åt att hjälpa andra och skulle själv vilja göra mer än att bara känna medlidande…
Kram
Vi skänker inte pengar till olika ändamål utan har en familj i Gambia som vi hjälper helt privat. Det är en familj med 13 personer varav två är vuxna män som gör vad de kan för familjens försörjning. Men det är inte så lätt att hitta jobb i ett land där man bara har turister 4-5 månader om året, jobben är få. Så vi hjälper dem med extra pengar, mediciner, kläder, leksaker och skolmaterial. Till hösten åker vi dit igen och har då väskorna fyllda med kläder, skor och en massa annat bra-å-ha. Den som vill är välkommen att följa med 🙂