Annika Duckmark

Helgen i Göteborg börjar lida mot sitt slut och vi sitter nu på tåget påväg hem. Tre dagar utan lilla J, herregud hur ska jag klara mig sen när vi har varannan vecka??? Jag orkar knappt tänka tanken. Ont, ont, ont i hjärtat…. Hur överlever ni alla där ute som har det så? Kommer det kännas som man bara är levande på halvtid framöver? Ja funderingarna är många och det knyter sig i magen, en tanke som jag måste förlika mig med framöver men som jag skjuter på.

Helgen i Göteborg har varit fantastisk , wow vilka kollegor jag har på BSC vilka stöttepelare när det blåser. Dom finns där och stöttar på rätt sätt… Inte genom medlidande utan med peppande ord om att allt kommer bli ok, att jag kommer överleva och gå stärkt ur allt som händer just nu. Dom bjuder på skratt och jag har haft kramp i både mage och ansikte hela helgen, tankat mina batteri, ätit gott, sovit gott.

Vi kikade in på Liseberg där hela parken nu är smyckad för Halloween, parken håller öppet hela höstlovet.

Hela helgen har vi bott på detta fantastiska hotell, Clarion Post, väl värd ett besök och övernattning.

Ok, jag tar ett djupt andetag och kämpar vidare. Det är så skönt att ha bloggen som ventil, att sätta ord på saker och skrämmer och oroar är ett sätt för mig att bearbeta. ❤️