Eftersom att vi har sådan lyx att umgås med farmor ett par dagar passade jag och älskling på att springa lite igen tillsammans.
Nytt personligt rekord i längd, tiden var däremot dålig men den får jag slipa på.
Det kändes så tråkigt och tungt efter drygt 2 km så jag ville säga till Andreas att jag skulle bryta. Men jag vågade inte;) Jag ville visa att jag också kunde.
Det är så bra att springa med honom, han är snäll och håller tempot som jag orkar plus att jag skäms om jag ger mig, vilket gör att jag ger lite mer. Tack älsklingen!
Nu packar farmor ner lite fika så att vi kan fika nere vid vattnet.
Alvin är redan nere med Andreas och badar?!
Dags att jobba lite på brännan;)
❤
Senaste kommentarer