theresewickman

Therese Wickman

Annons

RAMLA AV CATWALKEN!

Godmorgon vännen!

Lördag och solen skiner. Känns lite skrattretande att det har vart riktigt varmt och härligt väder hela veckan , utom en dag och det var den enda dagen jag och barnen egentligen hade möjlighet att komma i väg och bada efter jobb och förskola. Känns så himla typiskt? Hoppas i allefall barnen får chans att njuta av dom sista härliga sommardagarna nu hos sin Pappa. En annan sitter på tåget på väg till Stockholm 🙂

Tåget beräknas vara framme om ca en timme och då ska jag ta mig till Loppikontoret för att möta upp några av mina bloggkollegor för att sedan prova ut kläder inför morgondagens Runway på Catwalken.  Det är andra gången jag går modell och det var nästan ett helt år sen sist, så jag är lite nervös. Det blir jag alltid. Tänk om man snubblar? Eller till och med ramlar av scen? Det är sådana scenarium jag kan få upp i mitt huvud 😉

Vet ni vad som hade suttit fint nu? En stor kopp kaffe, helst latte! Hade tänkt köpa det innan jag klev på tåget, men tiden rann iväg och jag ville inte behöva stressa mellan kiosk och tåg så jag tåg beslutet att strunta i det. Börjar dock ångra mig en smula, min kropp suktar efter kaffe, speciellt då damen bredvid mig sitter med största koppen Kaffelatte. Känns som om kaffemuggen tittar på mig och säger: Är du sugen? 😉

14031703_1038993506220571_1733775466_n

Önskar dig en underbar Lördag!

Puss och Kram

Kommentera (0)

Kommentera

Annons

DIN SJUKA VIDRIGA MÄNNISKA!

Vad är det egentligen för värld våra barn kommer växa upp i?

Hur ska man kunna skydda dom? Har ska man kunna skydda dom i den takt som internet växer?

För någon vecka sedan var det en kille som tog kontakt med mig genom messenger på Facebook. Han påstod sig heta Eric de geer och han började egentligen samtalet väldigt trevligt med att skriva att han imponerades av mitt driv och önskade mig en bra dag!

Jag tackade för komplimangen och mer var det inte. Han fortsatte sedan skriva artigt om hur min dag vart osv Inget som stack ut som egentligen borde skapat misstankar?  Hade ändå trots det en känsla i kroppen att något inte stod rätt till? . Han var mån om att skicka bilder på sig själv och någon som skickar bilder på sig själv utan att man ber om det har antingen extremt bra självförtroende eller är bara väldigt mån om att man ska tycka han är snygg så man vill ha fortsatt kontakt?

Vi pratade inte mycket och jag höll han på avstånd och sade ett par gånger att jag inte var bekväm med att han skrev,  som han påstådd vara från sin systers messenger. Det verkade alldeles för akward för att vara sant? Han hade dock någon lögn som var väldigt trovärdig, som säkert många tjejer tidigare trott på. Men jag hade min känsla kvar i kroppen och fortsatte hålla han på avstånd. Ändå var det något i mig som hoppades att han kunde bevisa att han var den han utgav sig för att vara så jag hade kunnat släppt på avståndet jag höll. Kände mig rent av oartig när jag inte svarade i bland eller när jag ”misstänkte” han så mycket! Han var ju egentligen bara trevlig, inte för trevlig utan alldeles lagom, inte sådär PÅ som en del killar kan bli när dom raggar..

Men ens magkänsla stämmer oftast, och alltid har den känslan stämt av tidigare erfarenhet i livet! Han verkade helt enkelt lite för snygg och för bra för att finnas på riktigt?

.Berättade om mina misstankar om denna ”snubbe” till en bekant,  jag berättade att jag bara ville ta reda på om han var for real eller påhittad? Han berättade att man kunde lägga in foton på någon speciell google sida som gav dig svar vem kortet tillhör och vart det är taget.

Jag lade in kortet och tryckte på sök……..

Det visade sig att den här killen, som har utgett sig för att heta Eric de geer finns alltså inte på riktigt. Han påstod sig vara 29 år gammal och jobba med husbyggen, han berättade om sina intressen mm och det otäcka är att han inte bara använt sig av någon annans bilder, hittade nämligen den riktiga ägaren till bilderna och han heter Ole och bor i Norge, utan han har även kopierat hela Oles liv. Hans ålder, hans boende, hans jobb, hans intressen mm.  Så jäkla vidrigt och vad får personen i fråga ut av att använda sig av någon annans identitet ? Jag mår illa av tanken hur sjuka människor vi har omkring oss!

Jag konfronterade denna ”Eric” med detta, med Oles profil på instagram, med hans och min konversation på Facebook där jag berättade om denna ”Eric” och att han använde sig av hans bilder och egentligen utgör sig för att vara honom..

”Eric” reagerade genom att försöka rädda upp situationen och kom men nya lögner på lögner och det började bli riktigt obehagligt! Det gick så långt att han ringde mig på messenger gång på gång på gång och när jag till slut svarade så förvrängde han rösten och låssades vara en tjej som grät. Jag satt knäpptyst, ville inte att han skulle höra min röst. Han påstod sig vara en tjej och att denna ”Eric” var hennes ex som var dum i huvudet och som hade använt sig av hennes messenger och hackat hela hennes dator och att han egentligen hette Fredrik. Jag hörde ju klart att tydligt att det egentligen var en man? O då är frågan? Vad är detta för en sinnessjuk människa? Vad var hans tanke från början? Att vara trevlig och försöka få mig på fall för att möta upp mig, våldta mig, mörda mig??

Jag tycker hela den här situationen är extremt obehagligt att jag inte kunnat sovit ordentligt sedan detta hände? Trodde det skulle sluta när jag blockade honom. Men i stället har två helt nyskapade profiler försökt lagt till mig som vän på Facebook och jag är säker på att det är han som använder sig av nytt namn och nya bilder.?

Vad ska man göra? Ska och kan man anmäla sånt här? Kan dom leta rätt på vart personen skrivit i från?

Jag menar, tänk hur många tjejer han kanske lurat som inte var/är lika misstänksamma från början som jag ändå var? Han var egentligen bara trevlig, inte överdrivet utan bara allmänt trevlig.  Allt han sade lät ändå väldigt trovärdigt,  utan det som fick mig att misstänka något var egentligen en känsla i kroppen att nått inte stämde?? Min magkänsla!

Har sen det här haft svårt att släppa tankarna på vilka sjuka människor det finns? Och den här killen, mannen, gubben,vad det nu må vara? Vem är personen? Hur gammal, ? vart bor han, finns han i närheten?

Kommer hen göra nya försök att ta kontakt??

Känslan av att inte ha kontroll, känslan av att inte veta vart personen befinner sig gör att det kryper av obehag i min kropp!

Vad kan man göra?

13951027_1379239835422866_472237614_o

Tar tacksamt emot alla råd ni kan ge mig <3

Kommentera (8)

Kommentera

  1. Norrlandstös

    Skriv ut all historik ni har haft via messenger och även utdrag från hans facebook sida och lämna till polisen. Dem kan kontakta facebook och begära ipadress osv som användaren använt. En kompis till mig fick sin identitet kapad och med hjälp av polisen kom dem fram till vem det var osv.

    Hoppas verkligen du får lugn o ro, har själv blivit förföljd och trackaserad via facebook så jag vet hur hemskt de är att inte känna sig trygg o säker.

  2. Sofia

    Urch jag vad obehagligt!!! Jag hade nog som du varit ytters misstänksam om det var någon helt okänd människa som började skriva med mig på messenger!! Nu är ju du iofs en offentlig person så visst att någon skulle kunnat sett dig och blivit intresserad ändå. Tur du följde din magkänsla <3
    Vet inte hur det är med att anmäla sånna här saker men det kanske står något på polisens hemsida vad man kan göra.
    Hoppas han håller sig borta nu!! Kram

  3. Sanna

    Therese, anmäl honom till polisen. Spara allt bara så att de har något att jobba med. Han kan ju även kontaktat flera personer. Kram

  4. Lisa från Skåne

    Anmäl honom innan det blir värre för dig,tror polisen är tacksam. Kram på dig och ha en bra helg.

  5. Ida

    Hej Therese, följer din blogg slaviskt men har nog aldrig kommenterat innan vad jag minns..lite halvt senil! Haha.
    Måste bara säga vilket vidrigt kräk,
    anmäl på en gång! Vet inte dock vad polisen gör åt saken men måste ändå vara bra och ha en anmälan i bakfickan.
    Kram till dig o barnen // Ida

Se fler...
Annons

FREDAGSFEELING!

Hej vännen! idag är det fredag, jag älskar fredagar 🙂

Barnen är hemma hos sin Pappa i helgen och jag ska åka upp till Stockholm tidigt i morgon bitti för att möta upp mina bloggkollegor och åka ut för ett dygn på ljuvliga spat Yasuragi Någon som vart där förut? Har hört att det ska vara helt underbart där?

På söndag ska alla vi toppbloggare på Loppi gå modeller för ett stort och populärt Loppievent. Ska försöka filma så mycket jag kan under helgen så ni får vara med , eller kommer du på eventet kanske?

loppievent

Nu måste jag bege mig upp på stan för lite inbokade möten, men innan dess vill jag önska dig en underbar Fredag 🙂

Fredag

Fredagsblommorna- Check!

Puss och kram

Kommentera (0)

Kommentera

Annons

ATT SE SIG SJÄLV MED ANDRA ÖGON!

För någon vecka sedan mötte jag upp Frida, en fotograf som med tiden blivit en nära bekant. Vi ses i bland för att leka lite med kameran och denna gång träffades vi i syfte att ta lite kort till en ny Headerbild för bloggen samt lite roliga och flummiga kort på mig och barnen till vår Youtubekanal.

I och med att jag hade på mig nya kläder, b.l.a en body som faktiskt kom på posten en timme innan vi möttes upp på stan så fick vi en ide att fota mig i enbart bodyn. Jag har en del komplex för min kropp, mest för mina lår. Det kanske inte är något du ser, men jag mår i perioder väldigt dåligt över mina ben. Dom är ”väldigt” dallriga efter alla kilon jag gått ner i vikt och så lider jag av ganska mycket gropar i låren, eller celluiter som det heter.

Ska inte sticka under stolen med att jag till en början tyckte det var lite småjobbigt att bli fotat. Kände mig först lite ”naken” , eller naken är kanske fel ordval. Lättklädd? Tills jag kom på att en body är detsamma som en baddräkt? Och när det slog mig att jag faktiskt  gått i bikini i stort sett hela sommaren så kändes det lite lättare 😉

Jag är oerhört glad att jag faktiskt tog dessa foton, trots att jag var skeptiskt från början. Bilderna blev en pepp för mitt självförtroende då jag tyckte om vad jag såg? Jag kände mig inte alls så ”fin”  som jag faktiskt själv tyckte jag blev på bilderna. Får man säga så? Att man tycker om en bild på sig själv?

Jag ser en helt annan Therese när jag ser mig själv i spegeln. Kanske är det lätt att kritiserar sig själv eller leta brister och fel?

Nu fick jag se mig själv på bild ,från någon annans ögon och plötsligt så var låren inte så enorma, gropiga eller dallriga som jag själv tycks se och känna när jag blickar in i spegeln här hemma….

13977797_1378518942161622_1581610029_o

13987281_1378552248824958_1000116114_o

14001939_1378518648828318_6486088_o

”We were born to be real, not to be perfect”

”Love yourself , accept yourself, forgive yourself, and be good to yourself, because without you the rest of us are without a source of many wonderful things” – Leonardo D

Kommentera (6)

Kommentera

  1. Lisa

    Allt jag ser är en super snygg tjej som med sin ärliga blogg inspirerar andra.. Tack för att du finns och vågar dela med dig av all din vardag❤️

Se fler...
Annons

FEM SKILLNADER PÅ MIN KROPP INNAN VS EFTER EN GRAVIDITET!

Ganska ofta mitt i vardagen slår tanken mig hur mycket en kropp kan förändras av att ha burit på två barn?

Oftast kommer jag att tänka på det när något sker som är en ganska uppenbar förändring mot innan jag var gravid.

Det pratas ganska ofta om ”skador” som kan uppstå vid en förlossningen, eller värk och kramper som gravid?  men jag tycker sällan någon pratar om hur ens kropp mår flera år senare? År efter man fått barn?

Tänkte därför göra en lista här nedan på 5 tydliga skillnader på min kropp före och efter en graviditet:

Kanske känner du igen dig i något?

Nyser jag eller rör mig lite för aktivt så kan jag inte hålla helt tätt. Speciellt inte om man redan är lite kissnödig.

Har dessutom ett par gånger provat att bära upp sovande barn från soffan till övervåningen och då halvt kissnödig. Det går inte, jag kissar ner mig.!

Bär jag kläder så ser min mage ganska så platt ut,, men det ingen berättade var att den där magen av lös hud och bristningar blir som en lång hängig pizzadeg när man lutar sig fram, eller som en stadig Skogaholmslimpa som hänger över byxkanten när man sitter ner.

Brösten är inte längre vad dom en gång var!  Man kan jämföra mina bröst med två ballonger som du hittar några veckor senare efter ett kalas i något hörn. Ni vet nästan tomma och alldeles skrynkliga? Det är mina tuttar!, Eller som två spenar  på en ko, när jag lutar mig fram som dottern säger 🙂

Att man kunde ha ont i ryggen som gravid pratades det ofta om. Men värken som aldrig försvinner i svanken och höfterna som  fem år senare fortfarande gör mig påmind om två enorma barn jag burit på.

Skavsår på Fiffi? Under förlossningen så lossnade min inre läpp en aning och det gör att den ibland precis tittar fram mellan mina yttre och det gör att den ligger och skaver mot trosorna ibland? Vem tycker det är skönt med skavsår på Fiffi lixom?

IMG_1078

DSC05612

Kommentera gärna här nedan och dela med dig om dina erfarenheter och vad som du upplever har förändras hos dig?

Puss och Kram

Kommentera (7)

Kommentera

  1. Camilla

    Denna mage är solklar känna-igen-sig-punkt i. Men det är något man även hade räknat med ifrån första början, iaf anat kommer hända, pcj speciellt den där rectus diastas när man som jag försöker träna bort den, men de blir bara värre.
    Brösten, har droppat ner 2 strl så ligger lågt.. Jag som tyckte jag redan var låg.
    Får lätt ont i ryggen, kan de ha med två graviditeter att göra? Magen har ingen känsel längst ner (två kejsarsnitt), kommer förmodligen inte få heller.
    Rumpan i knävecken och håret i näven efter slutspurten av amningen. Svettas som jag-vet-inte-vad gör jag fortfarande… Efter nio månader sen senaste förlossningen…

  2. Pernilla

    Haha magen känner jag igen här med och rattarna mina likaså! Som två små ärtpåsar!att hitta en ny bh efter tre barn, var inte sådär jätte lätt! Men nu äntligen har jag hittat min storlek igen! Kan få ont i svanken ibland, om jag inte rört på mig! Alltså en Rask promenad så blir min rygg starkare och värken försvinner?! Det har jag lärt mig! Haha man blir faktiskt visare ju äldre man blir!
    Skönt att du delar med dig!

  3. Lotta

    Tack för en ärlig och skön blogg…. Tips, hade själv problem med urinläckage efter andra barnet och i mitt yrke fungerar inte det. Jag gjorde för lite mer än ett år Sedan ett ingrepp. Tror att det heter slyngoplastik. Sedan dess kan jag springa, hopp och nysa utan problem… Så skönt!!! Delar gärna med mig av erfarenheterna och hur det gick till…

  4. Diana

    Ja du, magen känner jag ingen, jag har inte gått ner allt än, flera år senare. Men misstänker att jag kommer se EXAKT ut som du gör. Ser tendenser och jag ska vara ärlig, jag är inte så glad över att inte ha min fina platta mage längre. Inte alls, hur mycket jag än försöker tänka på att mina barn är min välsignelse så kan jag inte vänja mig vid tanken att brösten inte är på samma plats, att magen inte ser lika fina ut, att vikten inte är den samma, att huden fått fnatt och att håret är så gott som halverat.

    Det där med att nysa och känna som att man kissar på sig känner jag igen. Har du gjort något åt det? Hur länge sen var det du födde? Går det över? Vad göra?

    Härligt och ärligt inlägg.

  5. emelie

    Hej! Tack för en ärlig och härlig blogg😊 jag har precis fött vårt tredje barn (glädje) och det är brösten,rumpan och magen som visar att jag har fött tre barn. Rumpan hamnar längre och längre ner för varje barn😉 Snart är den nere vid knäleden! ! Men men…sen har vi ju tre God barn också. Rumpan får jag väl leta med till gymmet så småningom och ge den en omgång så den flyttar upp lite😊 Må gott! Kram

  6. Sarah

    Fina du!!
    Ligger här & inväntar min egen förlossning, 9 dagar över tiden.. Då det är mitt första barn så är jag naturligtvis livrädd & otroligt nervös inför allt som komma skall 😱
    Har ju sett vad som händer med kroppen under en graviditet & på något vis även börjat förstå hur den kommer se ut efteråt. Till en början var det rena skräcktanken men nu med alla förändringar som sker så bara accepterar man dem & det känns liksom inte så allvarligt längre. Kroppen ändras ju för att jag bär på mitt barn & skapar såklart ”minnesmärken” från den tiden!
    Jag älskar att följa din blogg & jag älskar hur du delar med dig av allt, även sådana här privata saker! Så viktigt & så skönt att få ta del av din verklighet & hur det faktiskt är!
    Du är en sann inspirationskälla & verkar vara en så otroligt varm & ödmjuk människa, det märks även på dina fina barn som är då otroligt lika dig!
    Tack för allt du delar med dig av & för en fin, varm & ärlig blogg! Kram

    1. Sarah

      Glömde säga som avslut att du verkar vara en sån jäkla kick-ass rolig mamma – en sån ska jag också göra allt för att försöka bli!

Se fler...