Ängla-bönan i magen VUL 6+5 ♥
Dummaste jag har hört! Just därför tänkte jag att jag skulle fortsätta berätta lite om det här med att lära sig att sova i egen säng. Jag vill slå hål på den fåniga myten om att det skulle vara SVÅRARE ju äldre barnen blir. Jag tror tvärtom det är LÄTTARE ju mer REDO barnen blir! Jag blir väldigt irriterad av såna dumma uttalanden och det är något jag har fått höra ganska många gånger under min tid som förälder. Såna där uttalanden kommer från folk som tror att dom vet allt och att dom vet bäst! Dom uttalanden är som gjorda för att föräldrar ska må dåligt över varenda beslut dom tar. Men strunt i det nu, nu ska jag berätta hur det går för oss.
Vi älskar ju egentligen att samsova, men vi har bestämt oss för att prova och se hur det funkar för Lucas att sova i sin egen säng. Men det ska vara på Lucas villkor, vill han inte så behöver han inte. Vi nattar honom i egen säng och sen går vi och lägger oss i vår säng, om han vaknar på natten och är ledsen får han komma till oss. Så här har det gått hittills:
Första natten sov han hela natten själv, på morgonen gick jag upp och kollade om han andades 🙂
Andra natten vaknade han klockan 5 och då hämtade Jair honom.
Tredje natten somnade Jair i Lucas säng jämte Lucas när han skulle natta honom, så Lucas vaknade och tyckte det var för trångt i den lilla enkelsängen.
Fjärde natten (inatt alltså) vaknade han 3.30 och då hämtade jag honom.
Jag tycker att det går väldigt bra och för min del så är detta ett helt ok upplägg. Det är mysigt att sova dom sista timmarna ihop med honom 🙂 Jag hoppas nu bara att han ska börja komma till oss på egen hand så vi slipper hämta honom.
Hur som helst, vad jag vill säga med det här inlägget är att det behöver inte alls spillas massa tårar för att tvinga sitt barn att sova i egen säng bara för att någon kommer med ett dumt råd. Skillnad är om man inte vill samsova, men att säga till någon som vill samsova att barnen aldrig kommer flytta ut ur sängen eller att det blir svårare ju äldre barnen blir, det är bara elakt och dumt!
Samsovning på solbädden vid poolen på Bali
Bra inlägg Emma! Vi kör på precis samma strategi.
Tack för ett mkt bra inlägg i debatten Jag spyr dagligen på snorpiga kommentarer från andra om vad som ska vara rätt och fel i uppfostran av vår dotter. Vi gör som ni…det som känns rätt på vår dotters villkor.
Mamma till en 9 månaders.
Våran stora är snart 4 å han har sovit mestandels i våran säng, pga att jag inte kunde natta han i hans säng när jag var gravid med lillebror, men nu när vi flyttat så har han fått en stor säng så nu ska han och lillebror få dela rum ett tag å då tror jag de kommer gå galant!:) han har alltid fått välja vart han vill sova och vi har inte brytt oss vad andra tycker! Lita på sig själv för dukänner ditt barn bäst!!
Vad glad jag bli när jag läser detta! Har fått många kommentarer och ”råd” från olika håll, och det kan handla om att jag är en rätt ung mamma. Men jag vet hur mitt barn vill ha det och vad hon mår bäst av. Hon kan sova i sin säng, men vakna oftare när hon gör det. Hon är snart ett och jag har inga som helst problem med att hon sover i min säng. Tvärtom, tycker det är mysigt! Tycker väldigt illa om folk som försöker tvinga på andra sitt egna föräldraskap. Folk verkar ha svårt att förstå att alla barn är olika! Jag är den bästa mamman till MITT barn!
Jag håller med till fullo om att barnen flyttar ur sängen när de är redo för det.
Sonen, 5år, flyttade ur våran säng för ett år sedan, i alla fall delvis, men i höstas hittade vi lösningen som gjorde alla nöjda: en loftsäng. Nu klättrar han upp frivilligt varje kväll och trivs i sin säng. Vaknar han på natten så väljer han själv om han vill gå in till oss eller ej.
Dottern som fyller två i november har sin säng ståendes i direkt anslutning bredvid min så att hon kan lägga sig hos mig eller sin pappa när hon vill, men större delen av natten tillbringar hon i sin egen.
Barn är olika och ingen lösning är universal.
Jag har fått liknande kommentarer, men inte velat eller kunnat flytta honom till egen säng. Vi Har haft hans säng i vårt rum i evigheter men inte lyckats lägga honom där. En dag var han bara redo (lite över två år) och vi kunde lägga honom i hans säng och han sover hela nätter själv för det mesta. När han är redo kommer vi flytta hans säng till hans rum. Men det tar vi då. Heja dig sim tar upp detta!!!
Vi började lära våran 21 månaders att sova i egen säng och eget rum för ca 6 veckor sen… vi funderade lite kring just det där med att hon ska komma in till oss så vi slipper gå in till henne och knögla ner oss i en liten säng… då gjorde vi så att när hon nattats så stänger vi hennes dörr, men sen när vi går och lägger oss så öppnar vi hennes dörr lite grann och tänder en liten lampa utanför så att hon ska kunna se lite och inte bli så desorienterad i mörkret, så då kommer hon intassandes till oss på natten och somnar oftast om så fort hon lagt sig emellan oss 🙂
Båda våra barn somnar och sover hela natten i vår säng. Funkar prima.
Människor borde sluta att ha åsikter om tamefan allt!’
Känner samma! Vi lägger vår grabb i sin egna säng i sitt rum sedan en månad tillbaka och det går jättebra!! 1 år och 3 månader är han och vi kör på inget tvång alls! Är det jobbigt och inte bara nappen som trillat så får han sova med oss direkt! Man saknar hono dessutom runt 05 tiden nör den aromatiska klockan i kroppen går igång
Vår son sover ofta hos oss. Ibland somnar han i sin säng o sover där hela natten. Vissa kvällar somnar han hos oss och blir kvar där. Ibland dyker han upp mitt i natten och kryper ner mellan oss. Det är klart att det kan bli varmt o trångt men oftast är det bara mysigt. Jag tror inte han kommer att komma till oss när han är tonåring eller att han tar någon skada av sova hos oss. Vi har det upplägget som passar oss. Önskar bara att folk skulle sluta bry sig om hur vi gör för vi struntar i hur de gör.
Jag passar på att njuta av att mitt sovande barn hos mig och alla stunder av sömnigt småpratade på morgonen. Alla de gånger jag blir väckt av min son som sjunger eller pratar för sig själv bredvid mig .
Åh.. Jag önskar att sonen ville sova med oss. Men redan som dryga månaden gammal började hans behov av att sova själv. Det har hänt senare att han kunnat sova i vår säng när han varit sjuk, men nu vill han inte det heller. Himla trist tycker jag och känner lite sorg över att inte få den närheten som bara små, varma barnkroppar kan ge. Kul att läsa om hur olika det kan vara 🙂
Vår 4-åring har velat sova mer hos oss när hon blivit äldre. Mysigt säger hon. Som ettåring sov hon alltid i egen säng. Lillasyster på ett år sover alltid i egen säng och kommer inte till ro hos oss. Minstingen på tre månader sover första delen av natten i egen säng och sen resterande efter matning hos mig. Alla barn är olika och huvudsaken är att alla i familjen sover gott tycker jag. Jag älskar att samsova medan maken hellre smyger över till barnens säng. 😉
Härligt! Ja, alla barn är verkligen olika 🙂
Det kanske inte blir svårare, det vet jag ingenting om då vi inte samsovit. Men däremot har ju vår son alltid sovit i sin egen säng och vet inget annat. Han kommer aldrig in till oss på natten, visst händer det någon gång att han vaknar men oftast är det för att han inte hittar nappen, bara att ge honom den så sover han vidare. Han kommer in till oss vid 6.30-7.00 när han vaknar. Jag trodde nog faktiskt också att det blir svårare att vänja dom vid egen säng om dom är vana att sova med föräldrarna men det kanske beror på barnet också. Jag känner en vars tioåring fortfarande kommer in till dom på natten! Däremot tycker jag inte att man måste säga vad som helst till andra föräldrar, alla känner sina egna barn bäst och hur andra gör har man inget med att göra 🙂
Nä precis! En sak är väl om en vän undrande säger ”du tror inte det blir svårare när han blir äldre?” men jag har bara stött på mammapoliser som sagt ”det blir bara svårare ju längre ni väntar” och andra liknande kommentar. Jag tycker inte det är schysst att gå runt och sprida ett sånt budskap till föräldrar som säger att dom trivs med sin samsovning och att det känns rätt för dom. Om jag hade känt mig osäker på min sak (det gjorde jag i början), då hade vi kanske inte varit så harmoniska i vår familj som vi är. Jag kanske hade varit stressad över att jag var tvungen att tvinga Lucas sova i egen säng. Och precis som du säger, varje förälder känner sitt eget barn bäst så varför ska man då uttala sig så? Jag tror också att det beror på barnet om barnen fortsätter komma in till mamma och pappa på natten. Det finns barn som börjar med det i en viss ålder också, kanske drömmer mardrömmar etc. Skönt att er son har så bra sovrutiner 🙂