innehåller annonslänkar
God morgon fina ni<3
Idag ska vi prata om hur det är att leva med ångest… hur det känns när den där mörka känslan tar ett stort grepp över huvud och kropp och kramar åt så hårt att man tror man stundtals är på väg att kvävas.
Jag har själv levt med svår ångest så länge jag kan minnas… och jag kämpar dagligen med att hålla den i schack!
En ångest som gör så fruktansvärt ont att man hellre tar till fysisk smärta mot sig själv för att ta bort det som smärtar invändigt. En ångest som är så svart att man otaliga gånger önskat sig bort från detta liv…
Jag var själv i 10-års åldern när jag på ett lite udda sätt kände att jag inte orkade och sög i mig massor av astmamedicin… vilket mer var ett rop på hjälp… ett rop på att någon skulle förstå och kunna ta bort det onda som tagit över min då lilla kropp.
Men det var i tonåren allt eskalerade,.. ni vet när alla hormoner infinner sig i kroppen samtidigt som ångesten blir allt djupare! En tid då man ville vara liten ena stunden och vuxen den andra,,, det var då mitt självskadebeteende började… ett skadebeteende som jag skyddade. Folk såg naturligtvis att jag var fysiskt skadad,,, men i och med att det var på olika delar av kroppen (och inte de klassiska sönderrispade armarna) så var det lätt att säga att det var en olycka man varit med om,..
Men ett självskadebeteende kan vara så mycket mer än att man skär sig… det kan vara anorexi, bulimi, sexmissbruk, missbruk… eller dylikt…
Varför tar jag upp detta… jo för att det är så himla viktigt att ångesten blir sedd… att den upptäck i tid… innan någon dumt händer… något onödigt som inte hade behövt hänt, händer. Misstänker man att någon i sin närhet lider av ångest… prata… krama… visa att ni finns tillgängliga… och var inte rädda för att ta hjälp av vård eller någon som har erfarenhet. Det finns hjälp… bra hjälp… och det är inte meningen att man ”bara för att man är förälder eller anhörig” ska orka och klara av en sådan här sak själv… Ta hjälp! <3
Vet ni… igår när jag kom hem var det helt tyst i huset… barnen hade blivit hämtade av sin farfar på förskolan och Snickaren åkte och hjälpte en kompis att kika på hus.
Alltså… jag säger bara LYX! Jag som varit halvt medvetslös idag på grund av trötthet strandade i soffan, insvept i en filt och tvärsomnade i två timmar…. jag ni hörde rätt… TVÅ TIMMAR av återhämtning. Så skönt!
Tog en lång, varm dusch när jag vaknade och lagom när jag var klar ramlade resterande familj in genom dörren<3
Idag kör vi på ett sista fardags-tips vad gällande presenter…
Bok här, mössa här, laptopfodral här, och tröja här
Sedan måste jag visa er två så snygga outfits som jag hittade när jag kikade in på Ellos,,. Kan ju liksom inte låta herrmodet ta över bloggen helt;)
Blus här, t-shirt med pärlor här, byxor här och byxor här
Perfekt och stilren vardagsoutfit!
Ha en superfin fredag bästa ni<3
Kram Nathalie
Så himla fint inlägg <3
Kände ju när vi träffades vilken genuin person du är, så varm och ärlig.
Tack för att du skrev om detta viktiga, men många gånger så tabubelagda.
Önskar dig den bästa finaste härligaste lördagskvällen <3
Varma kramar Anna
Fina fina Nathalie, vilket starkt och ärligt inlägg! Jag tror att många uppskattar att du delar med dig av det som man inte självklart pratar om.. Livet är inte alltid glass och ballong fast det många gånger kan se ut så utifrån. Stor kram till dig och din familj och ha en fin helg! //Tina
Så starkt och så viktigt inlägg. Jag önskar dig allt gott i livet och en fin helg. Kram Annika
Bra att du tar upp och skriver om detta viktiga ämne, som har ”sopats under mattan” så länge. Men är SÅ viktigt att lyfta fram!!!!!!!!Tack!!!! Kram till dej Annelie