Hej finisar!
Alltså detta är något som är så sjukt jobbigt. Jag är en så orolig människa och har alltid varit. Är rädd för det mesta och oroar mig för det mesta.
Nu känns det som att jag över allt ser och läser om missfall och föräldrar som föder änglabarn. ( Man kan knappast kalla ett nästan fullt utvecklat barn för missfall enligt mig.)
Känner ett så starkt medlidande till alla dessa föräldrar och tänker på dem. Samtidigt så skrämmer det mig så mycket.
Det lilla livet inne i min kropp är redan en familjemedlem till mig, det är mitt barn. Hon är klar nu och skulle klara sig fint utanför magen. Jag vill bara ha dig lilla Tindra i mina armar och veta att du mår bra.
När jag känner henens rörelser blir jag genast lycklig och lugn, då vet man att hon lever där inne.
Det känns liksom för bra och underbart för att vara sant att vi, jag och Marcus ska bli en riktig egen familj tillsammans med vår dotter, att vi ska få en dotter. Det är något jag är evigt tacksam för.
Det finns inget jag oroar mig så mycket för som att förlora dig våran älskade prinsessa!
Puss och kram'
Jag var i vecka 38. Hon satte igång mig för jag och bebisen var så stressade och så hade jag förlossningsskräck. Jag bor i en liten stad också så det finns alltid lediga rum typ.
Jag var i vecka 38. Hon satte igång mig för jag och bebisen var så stressade och så hade jag förlossningsskräck. Jag bor i en liten stad också så det finns alltid lediga rum typ.
Jag var i vecka 38. Hon satte igång mig för jag och bebisen var så stressade och så hade jag förlossningsskräck. Jag bor i en liten stad också så det finns alltid lediga rum typ.
Jag var i vecka 38. Hon satte igång mig för jag och bebisen var så stressade och så hade jag förlossningsskräck. Jag bor i en liten stad också så det finns alltid lediga rum typ.
Åh det förstår jag. Jag skulle ha panik! Vilken vecka vart du igångsatt i och hur fick du igenom det?❤
Åh det förstår jag. Jag skulle ha panik! Vilken vecka vart du igångsatt i och hur fick du igenom det?❤
Åh det förstår jag. Jag skulle ha panik! Vilken vecka vart du igångsatt i och hur fick du igenom det?❤
Åh det förstår jag. Jag skulle ha panik! Vilken vecka vart du igångsatt i och hur fick du igenom det?❤
Åh kände precis samma❤ Så fort hon kom ut och andades var jag lugn, hon föddes en vecka efter en bekant till mig hade förlorat sitt barn jag var så orolig och rädd den veckan, så barnmorskan satte igång mig. Nu när hon är 1 år så är jag orolig över massor men värst var nog under sista veckan av graviditeten. Kram❤❤
Åh kände precis samma❤ Så fort hon kom ut och andades var jag lugn, hon föddes en vecka efter en bekant till mig hade förlorat sitt barn jag var så orolig och rädd den veckan, så barnmorskan satte igång mig. Nu när hon är 1 år så är jag orolig över massor men värst var nog under sista veckan av graviditeten. Kram❤❤
Åh kände precis samma❤ Så fort hon kom ut och andades var jag lugn, hon föddes en vecka efter en bekant till mig hade förlorat sitt barn jag var så orolig och rädd den veckan, så barnmorskan satte igång mig. Nu när hon är 1 år så är jag orolig över massor men värst var nog under sista veckan av graviditeten. Kram❤❤
Åh kände precis samma❤ Så fort hon kom ut och andades var jag lugn, hon föddes en vecka efter en bekant till mig hade förlorat sitt barn jag var så orolig och rädd den veckan, så barnmorskan satte igång mig. Nu när hon är 1 år så är jag orolig över massor men värst var nog under sista veckan av graviditeten. Kram❤❤