Har följt din blogg ett tag och tycker det är kul att du är så öppen och verkar verkligen va mån om dina barn 
Förstår dock inte hur du tänker när du skriver att samhället inte är gjort för en ensamstående försörja 2 barn, hur menar du då?
Att skaffa barn är väl något man väljer själv och risken finns alltid att förhållandet blir slut och man då blir ensamstående.
Min åsikt och så jag tänker är nog att man inte ska förlita sig på att en kille ska försörja en, utan själv se till att man har ett jobb man trivs med och som gör att man har råd med det som behövs till sina barn och sig själv.
Jag har själv varit ensamstående till 2 barn i flera år men är nu sen en månad sambo med en kille igen så jag hur det är att vara själv. Jag har jobbat heltid och vi har haft det bra och råd att unna oss saker, visst har man mer pengar över när man är 2 som delar men jag menar att man inte kan planera sitt liv efter att nån annan ska försörja en utan se till att klara sig oavsett om man är själv el sambo
Inge kritik mot dig son person, funderar mest hur du tänker då nästan hela inlägget gick ut på att det ska bli så skönt när ni blir sambo och han börjar betala.
Hej! 🙂
Haha vet inte om jag var slarvig när jag skrev eller om du missuppfattade allt?
Det jag menade med att samhället inte är uppbyggt för att man som ensamstående knappt klarar sig är ju när du skaffar barn! Så är du ju två om det? Likaså när man får fler barn. Allså så samhället ser på det. Att man är två om allt!
Jag menar på att en hyra på ex 4 rum och kök som man lever i som en familj, blir ju inte billigare för att man plötsligt blir ensam förälder med barnen? En hyra som samhället sätter ett pris på för att man vanligtsvis är två inkomstagare på lägenheten/huset!
Likaså, terminsavgifter av aktiviteter, försäkringar, tv, mm, mm. Oftast är priserna satta och tänkta för att vara två försörjare!
Inte precis så det bli halva priset på allt bara för man hade oturen att bli ensam 😉 Sen ger alla jobb olika löner. Finns säkert dom som får ut 10 000 mer i lön än mig! Men inom förskola (som jag jobbar) är man ju inte överbetald. Det har ni väl hört rykten om? 😉
Haha det är mina åsikter och funderingar och alla tycker vi olika. Sedan är det självklart att jag vill ha Totte här hos oss för att jag älskar honom och vill dela mitt liv med honom. Men det trodde jag redan var så uppenbart att jag inte behövde skriva allt för mycket om 😉
Sen att jag faktiskt kommer tycka det ska bli skönt att slippa oroa sig varje månad för ekonomin och faktiskt vara två om att dela på hyran, tv osv som gör att jag faktiskt kommer ha råd att gå till frisören, köpa ny jacka till barnen, lägga upp ett sparande osv utan att vrida och vända på varenda krona. Det är inget jag sticker under stolen med! 😀
Ni som är ensamstående vet garanterat vad jag snackar om!??
Sen klarar jag av att stå på egna ben och försörja mig och mina barn. Det har jag gjort galant i 2 års tid nu och skulle kunna göra livet ut! Så jag ser det inte som att Totte skulle försörja oss. Hans pengar är hans pengar, våra räkningar är våra räkningar, mina pengar är mina pengar 😉
Kärlek och respekt <3
Jag har inte barn, tvärtom mer, bor fortfarande hemma hos familjen. Så kan inte säga att jag har varit i situationen eller så. Men jag håller med. Dessutom så har samhället både en syn på att man ska umgås mkt med sina barn, man ska helst inte jobba heltid utan ska ha massa tid för barnen. Men ekonomiskt ska man ha det himla bra, tjäna mkt… det går inte ihop ens om man är två, ensam går det verkligen inte ihop (utbildar mig till socionom och under utbildningen har vi diskuterat detta många gånger)
Hej fina!
Tycker inte ens du ska behöva försvara dig ang den där kommentaren! Jag vet PRECIS vad du menar och tycker det är fantastiskt att du är så tacksam över att ni snart är två om ekonomin! Det är klart att du klarar dig själv, det gör man ju om man måste!? Men att slippa vända på var ända krona är ju väldigt skönt! När vendela var liten fick jag ut 7000 MED bostadsbidrag barnbidrag och underhåll hade lägsta nivå på på föräldrapenningen tog ut 7 dagar i veckan fick runt 3300. Helt orimligt! Bodde då i en jättebillig etta men fick hjälp av mina föräldrar. Det var tack vare dem jag kunde ta hand om vendela. Är idag tacksam varje dag jag har min sambo att dela livet med både i skratt kärlek sorg och ekonomi. Men jag blir ledsen när jag tänker på att om jag inte hade haft mina föräldrars stöd och hjälp, hade jag rent krasst inte haft ”råd” att behålla henne. När jag tänker på det mår jag illa, hon förändrade allt när hon kom. Och jag är så evigt tacksam att mina förändrar hjälpte mig så jag fick uppleva den största gåvan i livet, där och då!
Stor kram till dig
Jag förstår precis va du menar.. har vart ensamstående med 2 barn i 3,5 år.. man lever självklart efter pengarna man har o man klarar de, starka mammor som vi är!!!! 🙂 NU ha ja träffat en ny o vi väntar barn nu i Mars, han vill dock inte betala ngt för mig.. vi bor på olika ställen han ska ej sälja sin lägenhet utan vi ska tydligen ha två?! ja betalar på min o han sin.. så e hans resonemang… alltså kommer ja snart betala ensam för 3 barn. . . . men visst ja kommer klara de, men de blir nog tufft! Alla killar tänker dock inte samma tyvärr som ja önskade. . Kram på dig!
Brukar inte kommentera el orka lägga mig i men hur orkar man ens missuppfatta din mening i det hela, har man dessutom varit ensamstående borde man verkligen veta. Fick barn i somras och med en helt värdelös Sgi, finns inte en chans att jag hade klarat mig själv så, JA !samhället räknar med att man alltid är två på hyra osv! Om inte så ska det sökas bidrag till höger och vänster. Tar man dessutom ut 7 dagar i veckan räcker dagarna knappt tills barnet är tillåtet att börja på förskola ( vid 1 år) !!!
Förstår precis vad du menar!
-här har vi vart två hela tiden men i olika skeden bara haft en lön o leva på…det är fruktansvärt hårt. Det tär på en. Så jag förstår vad du menar m två inkomster det underlättar.
Kram på dig!!!
Hej!
Förstår precis hur du menar…
Var under ett antal år ensamstående med två barn. Efter separationen från barnens pappa hade jag tyvärr lån med mig som måste betalas. Eftersom vi hade barnen varannan vecka så betalade vi inget underhåll, men barnens pappa lade inte en krona utöver det nödvändigaste till barnen. Att köpa fotbollsskor, betala terminsavgift för ett fritidsintresse t.ex vägrade han att göra. Skulle jag också vägra??? Det blir ju barnen som kommer i kläm. Jag handlade på second hand och dyl. Köpte knappt något till mig och levde på nudlar när jag inte hade barnen. Min lön räckte precis till räkningar, mat och vad bilen kostade. Klart det är skillnad om man är två som kan dela på hyra, el, mar osv. Är numera omgift med en man som också har barn sedan tidigare. Vi delar på gemensamma utgifter och var och en köper vad den vill till sina barn. Funkar alldeles utmärkt. Visst är samhället byggt för att vara en familj med två vuxna. Se bara på många erbjudande där man får ett bra pris om man är en familj med två vuxna och två barn. Men om man är ensamstående med tre eller fyra barn då???
Lite om mina tankar och erfarenheter. Tack för att du delar med dig av din vardag. Kram!