Therese Wickman

SNÄLLA SÄG ATT JAG INTE ÄR ENSAM?

Hej fina du!

 

Har du haft en fin vecka?

Min tid har inte gått ihop, därav min frånvaro här på bloggen. Ellah & Kidh åkte i Onsdags till Kroatien för två veckor  så dagarna innan det ville jag spendera tid med dom, på Nationaldagen hjälpte jag min mamma med hennes glasscafe & blev borta i över 11 h på jobb & sen ska vi inte prata om sömnen. Både jag & Constantin har varit nära att slänga ut en annons på blocket angående Matheus. Förlåt, men herregud vad han tagit mitt tålamod vissa dagar denna vecka. Ni vet när man aldrig får sova, på nätterna & man hoppas att man kanske kan få en stund för sig själv på dagen, dricka en kopp kaffe, ladda batterierna & ta tag i allt som behöver göras, nä då har han sovit 30 min i stöten & där i mellan måste man ha full fokus på honom då han nu börjat klättra upp på tv-bänken; slår på tvn, klättrar upp på stolar för att klättra vidare upp på bordet, ja listan kan göras lång & igår grät jag. Jag grät för att jag var så trött, jag grät över panikkänslan över att inte fått varken jobb eller annat gjort denna vecka & jag grät för att jag kände mig som världens sämsta mamma. Efter att ha försökt söva en övertrött Matheus i över 1 h så brast det, jag höjde rösten åt honom & skrek…. Han tittade på mig, blev rädd & började gråta…

Jag grät, för att jag hade tappat det & ångesten över att jag skrek på min 1 åring gör fortfarande ont i bröstet..

Snälla, säg att jag inte är ensam?

 

 

I natt har jag fått sova bra, så helgen har startat bra & jag känner redan att tålamodet är påfyllt & att jag känner mer liv i själen. Constantin gav mig dessutom sovmorgon & nu tänkte jag ta ett par timmar åt arbete & ta tag i det mest akuta innan vi tänkt starta alla måsten som blivit liggandes i veckan. Vi ska fixa lite utomhus efter att vi i Måndags byggde klart tralldäcket på framsidan, vi ska köpa jordgubbsplantor , tvätta upp all tvätt & städa.

Kan nog bli en bra dag det här, det känner jag på mig!

 

 

Ta hand om dig!

Puss & kram

 

 

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Susanne Paananen

    Herregud. Nej du är absolut inte ensam. Jag är inne på mitt tredje dygn med minimal sömn. Ligger på sjukhus med sonen. Tycker så synd om honom som vaknar och har ont. Började storböla framför sköterskorna i dag.
    Har tänkt ofta på er när jag läser om er sömnbrist. Delar ni upp er och tar varannan natt eller något? Ni behöver hjälp. Ni kan ge Matheus något som heter Melatonin. Det är inget farligt. Fråga läkaren om det kan hjälpa er. Ett tips från en som vet. Kram

  2. Therese S

    Du är INTE ensam! <3 ? herregud så jag bitit ihop såå många ggr då tålamodet tryter. Jag har två gossar sen ett tidigare förhållande och jag har vart ensamstående med dem under en period och allt har alltid flutit på bra och jag har aldrig förstått föräldrar som tyckte det var jobbigt ha barn…..tills nu! Haha. Sen tösen min kom (som jag älskar så klart!:) ) det började med att de bröt nyckelbenet på henne redan vid förlossningen så inte mycket sova första veckorna , sen blev hon sjuk och sen var de sjuka på sjuka och hon fick nattskräck och det tärde så otroligt på allt runtomkring då vi aldrig fick sova. Sen kom astma och feber och hosta och kräk, inläggningar på sjukhus flertal ggr pga lunginflammationer och andra sjukor och herregud ja vet vad. Och såhär var det tills hon blev ca 3-4 år. Hon blir 6 år nu i augusti och hon är fortfarande mycket sjuk men hon sover på natten! Tålamodet tryter många ggr på dagarna ändå då hon har sånt humör så ojojoj! Haha kan bara tänka mig hur tonåren kommer att se ut. Men de är ju samtidigt det bästa som finns att just vara mamma till sina barn. Och som tur är övervinner den känslan alla ggr. ? kämpa på! Du är inte alls en dålig mamma, du är mänsklig och en superbra mamma! Det kommer gå upp och ner och så är det bara 🙂 / theresestalarm (insta)

  3. A

    Tålamodet prövas allt emellanåt och sömnbristen gör att allt blir så mycket värre. Men det blir bättre, jag lovar!
    Ett tips angående att klättra upp på stolar och vidare till bord. Bind fast ett gummiband i ena bordsbenet och spänn fast det rätt hårt i andra bordsbenet. Då ksn du sätta gummibandet utanpå stolen ich den lilla får inte ut stolen. De stora barnen/vuxna lyfter bara över gummibandet och sen då de suttit klart sätter de in stolen och gummibandet utanpå igen. Hoppas du förstod hur jag menade. Detta har funkat på mina 5 barn.

  4. Marie

    De som säger annorlunda ljuger antagligen! Alla rinner bägaren över för ibland. Glöm aldrig bort att du gör det jävligt bra ändå!

  5. Bella med familj i Västerås

    Jag känner igen det där med att man ville slänga ut en annons på sina barn på blocket. När dom var mindre så hotade jag många gånger med att jag skulle sätta ut en annons på blocket som det skulle stå; Bortskänkes barn kom och hämta dom NU. Dom är rumsrena och äter och skiter som dom ska men kan absolut inte lyssna!! Usch så många gånger man hade dåligt samvete för det men dom var så jobbiga när dom var mindre. Och jag var ensamstående med 3 pojkar med olika diagnoser och är det fortfarande men nu är dom vuxna och klarar sig bättre och kan lyssna och förstå. Mina barn kommer ihåg att jag hotade med blocket och nu förstår varför jag ville bli av med dom. Mina grabbar var verkligen sjövilda och särskilt den mellersta som har adhd, så när han var 12 år fick han adhd medecin som hjälpte honom så otroligt bra att han kunde lugna ner sig och inte behöva vara uppe i varv 24/7. Och får man inte tillräckligt med sömn så blir man tokig som mamma och då kan det hända att man skriker på sina barn fast man inte menar att göra det men kroppen är helt slut och energin nivån är på noll. Jag hoppas att Mattheus kan bli bättre på att sova så du kan få sova en stund eller så får Constantin ta honom så fort han kommer hem så du kan få vila upp dig. Kram

  6. Fanny

    Du är inte ensam! ?‍♀️❤️ Förstår din ångest efteråt! Kämpa på – du är en fantastisk mamma åt dina fina barn! ?

  7. Emma

    Verkligen inte ensam! Ja minns när min dotter va liten hon sov ingenting på nätterna som bebis! En natt va ja så trött så ja skrek sov nu och pressa in nappen i munnen på henne! Ja fick jätte dåligt samvete! Usch va hemskt! Sömnbrist är hemskt förstår dig! Ja jobbar ju natt ibland kan man inte sova så bra på dagarna av olika anledningar då kan ja också bli helt förstörd och ryta åt min dotter för ingenting! Men som sagt du är inte ensam!

  8. Johanna

    Gud ja. Jag vet precis vad du går igenom.
    Min unge har också sovit dåligt alltid och gör de allt för ofta ännu o är snart 2 år. Mitt tålamod tryter tyvärr allt för ofta med 🙁
    Vill inte men de bara blir så när man är så trött. Ta hand om dig ❤️

  9. Therese

    Du är verkligen inte ensam ❤️ Jag har (sen drygt 1 år tillbaka) mina pojkar varannan vecka. Redan första dan kan jag bli tokig på minstingen (snart 6 år) som kräver mycket plats och uppmärksamhet. Får så dåligt samvete men försöker intala mig att jag är inte mer än människa. Kram

  10. Isabella

    NI ÄR INTE ENSAMNA! Jag är självstående med min 1 åring. Han har verkligen ändrat humör. Tålamodet tar slut och man höjer rösten. Men man är inte mer än människa, tror barn behöver se alla sidor. Heja er!

  11. Lina

    Du är absolut inte ensam! Finns ingen mamma som inte tappar tålamodet då och då ? det är mänskligt!
    Alla har vi bättre och sämre dagar. Man gör sitt bästa och det finns ingen som är en bättre mamma till just dina barn än du. Kram