Godmorgon fina du!
Tack för alla tips som kommit in angående gårdagens inlägg. Det var verkligen en blandad kompott, en del hjälpsamma och betydelsefulla råd och en del rena spydigheter..
Känner också att jag behöver förtydliga då det kändes som en del trodde att det jag tyckte var jobbigt med denna situation var att C träffat en annan. Så är det inte. !! Jag tror till och med att om han träffar en bra tjej att det i framtiden kan innebära att det känns tryggare för mig när Matheus är där.
Det som jag tycker är det jobbiga i detta är att någon som C egentligen inte känner, ska flytta från Kenya för att bosätta sig i Sverige, flytta in hos C och Matheus och starta upp ett helt nytt liv här när C enbart spenderat några få dagar med henne medan han var på semester.
Kanske är det bara hos mig det ger en obehaglig känsla när man inte vet någonting om henne och att då blanda in Matheus i detta när det är så nytt och oklart är väl det som känns jobbigast. För mig hade det iallafall inte kännts lika stort om det var så att hon bodde här och dom kunde fortsätta träffas, dejta och bli ett par och låta Matheus lära känna henne innan dom pang bom plötsligt bor ihop utan att han ens hunnit träffa henne. Vet hur han reagerar på förändringar..Men det är ju bara mina känslor & mammaoro.
Är imponerad utav er som sade att ni låtit era fäder till era barn få ta sina beslut och involvera vilka dom vill utan att det berört er. Wow, hur kan ni vara så avslappnande?
Tror också kanske att det kan ha med grundtryggheten till Pappan att göra? Är man trygg med att Pappan tar beslut efter vad som är bäst för era barn och att man generellt litar på honom när det kommer till att vårda ert barn så kanske det är lättare att inte låta det beröra en?
Jag har läst allting och har faktiskt tagit till mig en del tips som lugnat mig i stunden.. Tack <3
Nu ska jag ta morgonens andra kopp kaffe och få dagens långa to do lista påbörjad.
Ha en fin dag <3
jag var helt sänkt första gången… men nu känner jag att mina barn ör så, mycket med mig, tryggheten hos mej, så, kag skiter i, hans liv
barnen berättar för mig. men m är så, liten så, du, km, inte få info av honom hur han känner mm
ta upp det med socialen om dina, tankar och din utgångspunkt för M bästa.
Fyfan vad less man är på att läsa hur det stackars barnet behandlas som någon jäkla leksak som ska finnas till när pappa tycker det är roligt att leka förälder. ÅH kräks! Hur jävla korkad får man vara som förälder och finns det verkligen inga gränser på hur många dumma beslut man ska få ta…
Barnet behöver anknytning. Rutiner. En trygghet. Inget av det kan den där människa erbjuda honom när dom träffas så sällan? Jag förstår inte varför du är snäll mot honom och så tillmötesgående?! Tycker du ska ställa dig upp borsta av kläderna och skaffa dig en duktig advokat samt lägga fram allt negativt C gör. Det är din skyldighet att skydda ditt barn. Hade krävt ensam vårdnad och ett umgängesschema. Herregud barnet kommer ju bli psykiskt sjuk innan hen ens vet om vad livet handlar om. Trodde inte fet fanns så dåliga föräldrar som C!
Jag har redan en advokat och vi går i samtal så det det händer mycket bakom min blogg jag valt att inte lyfta fram. Sist jag gjorde det sågs det som skitsnack och jag blev anmält till soc. Vill inte riskera det igen så allt som har med umgänge, kampen om ensam vårdnad osv hålls utanför här <3 Man får lita på att jag gör allt i min makt för min sons bästa <3
Fyfan vad less man är på att läsa hur det stackars barnet behandlas som någon jäkla leksak som ska finnas till när pappa tycker det är roligt att leka förälder. ÅH kräks! Hur jävla korkad får man vara som förälder och finns det verkligen inga gränser på hur många dumma beslut man ska få ta…
Barnet behöver anknytning. Rutiner. En trygghet. Inget av det kan den där människa erbjuda honom när dom träffas så sällan? Jag förstår inte varför du är snäll mot honom och så tillmötesgående?! Tycker du ska ställa dig upp borsta av kläderna och skaffa dig en duktig advokat samt lägga fram allt negativt C gör. Det är din skyldighet att skydda ditt barn. Hade krävt ensam vårdnad och ett umgängesschema. Herregud barnet kommer ju bli psykiskt sjuk innan hen ens vet om vad livet handlar om. Trodde inte fet fanns så dåliga föräldrar som C!
Tror du inte det kommer gå lika snabbt oavsett när och var han träffar någon?
I detta fallet tror jag du kan vara lugn. Hon kanske inte ens kommer hit på semester ens.
Det är inte så lätt som man kan tro att bara resa.
Hej jag förstår din oro över detta. Dels att det är en helt ny okänd person som knappt C känner men som inte heller pratar ett språk som M förstår. Jag tycker det är ett stooort steg att ta in en ny man/kvinna i sina barns liv o det bör ske lite pö om pö anser jag. Framförallt är det viktigt att föräldern träffar sin nya kärlek själv en längre period innan denne introduceras hos barnen. Så att man själv vet vem man dejtat o hur denna person är. Det vet man inte efter fem dagar! Så dina tankar om att ta upp detta på era samarbetssamtal o till soc är en klok tanke. Du vet hur M funkar o vad han mår bäst av! Lycka till! Kramar Anneli
Tror många skriver så som inte alls är i den situationen själv. Jag hade liksom du fasat för det. Vet ärligt inte vad jag hade gjort… så jag förstår dig. Rena mardrömmen att inte veta vem som vistas med sina egna barn, som dessutom är ifrån helt annat land med helt annan kultur.. kram therese ♡
Hej, jag tror att chansen för att hon får stanna i Sverige är väldigt väldigt liten, typ noll. Så jag känner inte att du behöver lägga ner tankar kring detta. Har flera vänner som hittat respektive utomlands och det är en jätteprocess att få in människor i landet. Först och främst ska man kunna försörja för personen och sen har de hundra frågor och månadslånga utredningar. Ser det inte ens som en möjlighet då han inte ens är svensk medborgare.
Vet såna som har det gått ställt ekonomiskt och är svenska medborgare (däribland mitt ex) så var det en jättelång process och ändå var det knappt ens säkert att hon skulle få stanna.
Nu fick hon stanna. Men jag vet oxå dom som fått acceptera att det aldrig kommer gå igenom.
Men att C efter en dag kommer få visum för nån tjej i Kenya och dessutom inte är svensk medborgare, ser jag som en omöjlighet.
Varför måste han krångla till det för sig, det är min fråga.
Och nej, hade absolut inte känt mig trygg med att en annan kvinna som man inte vet nånting om eller barnet ens kan kommunicera med, skulle passa honom/henne.
Tycker det känns väldigt roligt att folk här inne lämnar bort sina små ungar till vem somhelst och inte blir oroade över vad eller vilken påverkan den personen kan ha på barnet.
C, verkar inte riktigt klok av den beskrivningen jag fått. Känns väldigt otryggt att lämna lilla M till honom som varken förstår när han är svårt sjuk eller utsätter honom för personer han känt i några dagar.
Känner med dig och skickar en kram. Jag hade inte heller mått toppen i din situation.
Skulle själv reagera helt på samma sätt som du! Är själv förälder till ett hnb barn och vet att tryggheten är otroligt viktig för hnb barn och att otrygghet skapar oroligt barn och inverka på sömn osv..! Upplever absolut att de först borde dejta ett bra tag innan barn introduceras i bilden! Kram till dig❤️ En jäkligt jobbig situation du är i?
Förstår din oro. Det låter helt sunt och rimligt. Skönt att du fick tips som lugnade i stunden.. Själv tycker jag det är fruktansvärt att dela föräldraskapet och att inte ha ”kontroll” och veta hur barnen har det halva tiden. Hemskt. Jag antar att många känner så… Tack för att du delar med dig och är så öppen, det hjälper många av oss.
Förstår din oro. Det låter helt sunt och rimligt. Fint att du fick tips som lugnade i stunden. Ville egentligen bara säga tack för en bra blogg (och insta konto), din öppenhet hjälper oss andra med liknande bekymmer och oro. Så tack för det.
Jag tycker din oro är sund. De som säger att de låter pappan bestämma vilka de involverar hoppas jag verkligen litar på att pappan vet vad som är bäst för barnet. Att det inte kommer o går massa olika människor i barnets liv. För det är klart att man vill veta vilken som ska bo ihop med ens barn. Jag hade inte känt att det va ok i den sits som du berättar om nu. Det är som du säger, C kan ju inte ens känna henne helt än. De är ju på ”lära känna varandra” stadiet. Jag tror, som du skriver, att det bästa vore ju om de inte bodde tillsammans o lärde känna varandra innan de flyttar ihop. Mim bror o hans fästmö separerade. Han träffade en ny men det tog 8 månader innan barnen o hon introducerades. Han ville va säker på att det inte va nån som försvann efter ett tag. Det räcker med att föräldrarna separerat från varandra. Man vill undvika ytterligare en separation nära den. Hans ex träffade oxå en ny o väntade oxå så länge. O det gick ett år innan de sov över hos varandra när de hade barnen. Där kan man prata om att sätta barnen främst. Att vänta tills de oxå kände deras mammas o pappas respektive innan de började bo ihop. Måste ju kännas konstigt o otryggt för ett barn om det ska komma nån o bo hos en som man än inte känner… Nej, hemmet ska va en trygg zoon. En plats där barnet kan känna trygghet med alla som bor där. O känna varandra innan man bor ihop.
Hoppas det gick o förstå mitt lite röriga o långa inlägg ?
Tack än en gång för allt du delar med dig av!!? O hoppas allt löser sig så både du o M får känna trygghet!?