Hej fina du!
Vad glad jag blir att ni vill se mer utav The Real life på mina Storys på Instagram. Här på bloggen tycker jag dock ändå alltid att jag har varit ganska öppen & ärlig?
Men visst kan jag ändå försöka bli bättre även här & skriva oftare än vad jag redan gör ?
Vi kan börja nu direkt. Jag sitter vaken ensam, jobbar ikapp & dricker att glas rött.
Ni som följer mig på instagram vet ju om att vi inte får sova just nu. Matheus håller på att få tänder & är dessutom också i en stor utvecklingsfas där dom få timmars sömn han sover kantas av drömmar, han ålar, snurrar, sover oroligt & gnyr så en annan få ligga & butta på honom för att han ska få sova….
I allefall, det gör såklart att man känner sig som ett vrak, man känner att tålamodet är på noll även om jag försöker göra mitt bästa, bita ihop & inte låta det påverka barnen.
Helst av allt hade jag bara velat sova ett helt dygn för att känna mig som mig själv igen. Har hamnat i en dålig rytm, känner att jag just nu bara överlever & inte lever. En jobbig känsla & olustig sådan.
Att jag & C bråkat idag gör inte saken bättre. Antar att sömnen tar ut sin rätt på oss båda & jag minns inte ens vad vi började tjafsa om. Förmodligen en diskussion som vi tyckte olika i & istället för att låta det vara så blir det ett bråk.
C är underbar, men när han är sur så kastar han ur sig saker, saker som sårar & en diskussion kan lätt bli ett bråk istället för just bara en diskussion. Där han kommer ifrån är det inget konstigt om man bråkar, slänger ur sig något elakt eller är högljud , för dagen efter är det glömt, det är sånt som händer i stridens hetta, likaså med glädje eller sorg, det är känslor till 100%…
Jag är dock inte van med det, visst är jag van med bråk då & då, det är inte det, men jag är inte van att man bråkar, säger saker man inte menar & så är allt som vanligt en eller två dagar senare? Jag har svårt att gå vidare & att inte ta åt mig fast jag vet att jag egentligen inte borde & att bara lämna det bakom mig utan ett förlåt, framförallt svårt att gå från ledsen & sårad till superglad & ha det sådär kärleksfullt. som vi annars brukar kunna ha det…
Det märks när det är något i livet som påverkar ens tålamod & humör, för det är oftast då det är lättast att hamna i luven på varandra….
Nu ska jag ta en timme för mig själv, stänga ner allt jobb som bara stressar mig just nu, kanske se en serie, dricka klart mitt vin & sen smyga in till barnen & pussa på dom innan jag går & lägger mig. Jag har så mycket i livet att vara tacksam över & det är det jag brukar tänka på innan jag går & läger mig efter en jobbig dag. Det negativa ska aldrig ta övertaget..
I morgon är det en ny dag <3
Sov gott, tack för att du finns!
Det där med kulturskillnader är jättesvårt. Jag har väldigt svårt att glömma hårda ord och elaka saker. Det blir ett litet sår och med många sår tillslut blir det för trasigt för att läka. Jag kan inte heller bara glömma och låtsas som inget hänt. Jag orkade inte med det tillslut men vi bröt upp på ett bra sätt. Nu värdesätter jag en annan typ av kommunikation
Säger som Sanna….varför inte skaffa barnvakt? Någon av dina föräldrar bör väl kunna ställa upp någon natt.
Visst egentid är viktigt men sömnen är väl viktigare!
Båda mina föräldrar jobbar heltid, och min Pappa jobbar dessutom ofta en dag under helgen. även min mamma jobbar över mycket & jag har inte hjärta att be dom ta Matheus ett dygn när helgen är den enda stunden även dom har för återhämtning. Dessutom har Matheus aldrig sovit borta & jag vet inte hur det skulle gå? Men ja, det vore såklart skönt med ett dygn för återhämtning, helt klart.. Men jag är dålig att be om hjälp <3
Livet är inte alltid enkelt.
O det svåra är väl om man ska prioritera egentid eller sömn? Båda ör ju viktiga.
Vår lilla på 6 månader har inte sovit så dåligt som Matteus. Men har sedan några veckor tillbaka ätit mycket på natten (ökningsperioden) + vaknat runt 4.30-5 och ibland inte somnat om förens efter 7…
O nej inte morgon kl 5….
På kvällarna är fet därför svårt att veta vad man ska prioritera. Men vi brukar lägga henne runt 7-8 och sen försöker jag lägga mig senast 10-11 för att få sömn. Jag ammar än så jag tar alla nätter. Medan min man kan hjälpa till oå morgonen och ha henne när han gör sig redo för jobb
Hur brukar du/ni resonera?
Jag känner igen mig i det du skriver. Jag är gift med en grek. Vi har varit tillsammans över 8 år och jag tycker fortfarande att vissa kulturskillnader är svåra att vänja sig vid. Jag har samma problem som dig när vi bråkar. Jag tar åt mig, funderar och blir ledsen. Han glömmer snabbt och låtasts att det regnar.
Stå på dig du är inte ensam!
Kram
Det du skriver nu berör starkt! Du fina , unga starka kvinna – det är ett tungt lass du drar! Hoppas du orkar!
Varför inte fixa barnvakt en natt eller två för att ta igen sömnen?
Vänner/Familj? Finns säkert dom som ställer upp bara man vågar fråga.. Kämpa inte låt det gå ut över förhållandet/barnen.. Man är ingen dålig förälder för att man ber om hjälp!
Du förtjänar att få sova ut!
Hälsning /Sanna
Varför inte fixa barnvakt en natt eller två för att ta igen sömnen?
Vänner/Familj? Finns säkert dom som ställer upp bara man vågar fråga.. Kämpa inte låt det gå ut över förhållandet/barnen.. Man är ingen dålig förälder för att man ber om hjälp!
Du förtjänar att få sova ut!
Hälsning /Sanna
Varför inte fixa barnvakt en natt eller två för att ta igen sömnen?
Vänner/Familj? Finns säkert dom som ställer upp bara man vågar fråga.. Kämpa inte låt det gå ut över förhållandet/barnen.. Man är ingen dålig förälder för att man ber om hjälp!
Du förtjänar att få sova ut!
Hälsning /Sanna