Therese Wickman

Äntligen verkar solen & värmen vara tillbaka. Underbart!

I går tog jag ork till mig att åka i väg till Parken Zoo för Premiäröppningen vi var bjudna på. En del tyckte jag var knäpp som åkte i väg en hel dag såhär två dagar innan igångsättningen, men jag vet hur kul barnen tyckte det skulle bli & jag kände att jag behövde komma ut ur huset.

Vi fick en jättefin dag tillsammans, vädret var topp, maten var god & vi fick chansen att umgås med massa efterlängtade vänner, både jag & barnen.

När vi kom tillbaka till Örebro lämnade vi av barnen hos sina Pappa & jag & Constantin stannade till på vägen hem för att köpa med oss mat för att sen bara mysa framför tvn. Jag kände mig trött & extremt mör i kroppen, men inget förvånansvärt efter en hel dags promenerande. Men efter att par timmar hemma började jag få värkar. Dom första fem var ganska glesa med 10 min mellanrum men sedan ökade styrkan i värkarna att jag mitt i toppen av värken inte visste vart jag skulle ta vägen, jag blundande, gick in i min bubbla & försökte andas så bra som möjligt, värkarna blev tätare & tätare & under en timme kom dom med tre minuters mellanrum & det var då vi kände att det kanske var dags att ringa in till förlossningen för att fråga om råd.

Dom ville vi skulle komma in & väl inne på plats satte dom en CTG kurva på mig & när Barnmorskan sen kom tillbaka & kollade av kurvan så sa hon: Det verkar som om nån ska föda barn i natt, men innan vi tar ut något i förskott så ska jag undersöka dig..

Jag vågade knappt tro att det var sant. Har det verkligen dragit i gång nu?

Har hört att barn nr tre kan vara lite lirkig & det verkar minsann våran lilla trea vara. Besviken & uppgiven var jag fortfarande bara ett finger öppet & livmodertappen var bakåtliggande, det enda positiva var väl att livmodertappen inte var 3 cm lång längre.

Vi diskuterade fram & tillbaka & jag fick välja på två alternativ antingen få en morfinspruta & stanna kvar på sjukhuset eller ta en morfintablett samt ett sömnpiller & åka hem till min egna säng.. Valet för oss var inte så svårt, vi valde att åka hem &  inatt har jag sovit som en Prinsessa. Tabletterna gjorde sitt om man säger så 😉

Under förmiddagen idag har jag haft lite blödningar & haft fortsatta värkar, dock inte alls så kraftiga som igår, mer som förvärkar.

Vågar varken tro eller hoppas på att detta ska dra igång av sig själv innan läkarbesöket i morgon (Måndag) kl ) 9:00,

Har mer en rädsla över att då fortfarande vara så omogen i tappen att det kommer bli en väldigt långdragen igångsättning med alla möjliga medel då man inte kommer kunna ta hål på hinnorna, vilket vi alla hoppats på..

Men men, snart är han här, vår lille filur som lurat oss alla ett par gånger denna graviditet <3

Hoppas du haft en fin helg?

Puss & kram