Tanken har slagit mig flera gånger, måste man tycka om att vara gravid för att älska sitt kommande barn?
Tror dom flesta är ganska rörande överens om att dom två sakerna inte ens hör ihop men ändå så är det lite tabu att beklaga sig över sin graviditet. Som om man skulle vara mindre glad & tacksam för det mirakel som väntas.
Alla graviditeter är olika & speciellt från kvinna till kvinna, varför kan vi inte bara bli bättre på att acceptera det?
Jag vet vänner som fullkomligt älskar att vara gravid, dom lider inte av några smärtor & dom känner sig snyggare & fräschare under sin graviditet än innan. Jag kan känna lite avundsjuka till dom vännerna, för om sanningen ska fram så är det väl så alla vill känna under sin graviditet?
Må lika bra som man känner tacksamhet & längtan..
Jag är en av dom kvinnor som inte alls gillar att vara gravid, inte alls om jag ska vara ärlig. Visst finns det vissa magiska & ljuvliga stunder under graviditeten men för det mesta är den en lång pina i 9 månader.
Men bara för att jag är en av dom gravida som inte tycker om själva graviditeten & alla förändringar som sker så betyder ju inte det att jag inte är lika glad & tacksam som dom som gillar att vara gravida, eller hur?
Så fort en gravid kvinna beklagar sig så upplever jag att det är många mammor där ute som direkt pekar med det stora fingret & anser det vara lite fult att beklaga sig. Varför då?
Jag vet att jag inte mår bra av en graviditet, men jag går ändå igenom det, som så många andra just för att man vill ha det där efterlängtade barnet upp i famnen & ha någon att älska för resten av sitt liv. Då är 9 månader av illamående, krämpor, ökad viktuppgång, hormoner & oro värt det..
Men kan vi inte vara överens om att alla graviditeter är olika, en del mår bra en del mår jättedåligt, en del lider av smärtor & krämpor medan andra inte men vi alla är förmodligen lika tacksamma & lyckliga över själva graviditeten?
Vi alla mammor älskar sina kommande barn lika villkorslöst oavsett mående under graviditeten!
Har du upplevt samma sak? Att gnäll över graviditeten är lite tabu & något som är fult?
Gillar du man inlägg får du gärna trycka på hjärtat <3
Puss & Kram
Nej verkligen inte!
Jag hade foglossning kände mig stor o otymplig. Ena barnet låg i säte högt upp tröck på revbenen så jag inte kunde andas. Andra barnet låg på tvären och allmänt kaos i magen . Verkligen ogillade att vara gravid men älskar mina barn otroligt mycket!
Hej!
Tycker absolut inte att man måste älska att vara gravid varje dag under gravididiteten. Speciellt mot slutet så är man ju inte annat än trött på det, och tur är väl det för annars hade man kanske inte blivit peppad på att ta den smärtan som en förlossning innebär.
När jag har sett dina videor, och läst dina inlägg speciellt första delen av graviditeten så har du verkat väldigt glad och det ser ut som om du njutit av att vara gravid. Så kanske är det så att den första halvan är bäst för dig och det är väl jättefint? Många har ju någon del som är lite sämre om det nu är i början eller slutet så är det ok vilket som. Man älskar ju bebisen oavsett hur graviditeten har varit❤️ Kram till dig
Jag hatar att vara gravid. Väntar mitt andra barn nu i v.14. Har mått illa dygnet runt, känner mig fruktansvärt stor och klumpig redan, har hormoner överallt, foglossning så jag dör osv osv.. Inte kul och jag har lång tid kvar. Vi fick dessutom kämpa för att bli gravida och fick söka hjälp och behandla oss innan det tillslut gick. Jag är så tacksam. Och ser så mkt fram emot att bli förälder igen. Men jag snabbspolar gärna tiden tills förlossningen. Och det skäms jag inte för. Tänk om man mått så himla prima och känt sig fantastisk. Ja, jag är precis som du avis!
Lycka till, hoppas mattheo kommer snart och må allt gå bra. Kram ❤
Förstår dej för alla är olika. Men jag själv ÄLSKAR att vara gravid och har fått fyra friska söner vilket är magiskt. Skulle vilja ha en till men närmar mej 40 snart så är lite osäker.
Tack Therese för detta inlägg. Jag väntar mitt första barn och vill bara gråta. Jag är i vecka 34 och jag har ont, är svullen, trött och bokstavligt talat så är jag så ledsen hela tiden. Har mått illa till o från sen dag 1, minskad matlust och äckel känsla av allt som har med mat att göra. När man läser om graviditeter så låter allt så underbart, kändes så skönt för mig att få höra att de faktiskt finns fler än jag som inte trivs att vara gravid. Barnet är redan nu så älskad o efterlängtad men resan har varit tuff tråkigt nog.
Tack än en gång även fast jag hade velat att ingen ska behöva uppleva de jag gör <3
Jag fullkomligt avskyr att vara gravid, från början till slut, trots det väntar jag mitt femte barn <3 Dock tycker jag det är superhäftigt att föda barn!