Jag har fortfarande inte smält vad som hände oss på väg hem från Stockholm i Söndags, jag känner mig faktiskt fortfarande alldeles skakig!
Direkt efter Alladin teatern som slutade strax efter 19 så började vi vår 20 mil långa resa hem. Vi stannade till så fort vi kom ut ur Stockholm för att äta kvällsmat så barnen kunde somna & sova resten av biten hem.
Efter att ha kört ca 8 mil så börjar det snöa och termometern låg på cirka 2 minus så vi valde att köra väldigt lugnt hem. Vi låg i omkörningsfilen då det var bättre väglag där & inte heller någon trafik ute på vägarna. Efter en stund hade vi en bil tätt in i rumpan på oss som började blinka med helljusen. Min första tanke var självklart att han hade bråttom & störde sig på oss så vi gled självklart åt sidan så han kunde köra om.
Men i stället för att köra om och fortsätta köra så lägger sig sedan framför oss & plötsligt sänker han hastigheten mer och mer & när han kom ner på en hastighet på 75 km från att tidigare förmodligen kommit i minst 120 så valde vi efter en ganska lång sträcka att påbörja en omkörning. Vi blinkar & kör ut för att köra om då han plötsligt slänger sig ut, precis framför oss för att påbörja en omkörning (trodde jag) så vi fick stå på bromsen för att inte krocka med honom.
Jag som vill tro gott om alla tänkte att han missade oss i bakspegeln då vi redan påbörjat omkörningen & tittade aldrig heller ii döda vinkeln.. Men till min förvåning ser jag när han ligger framför oss i omkörningsfilen att det inte fanns någon bil för honom att köra om..!?
Han saktar sedan ner farten igen mer & mer så vi blinkar till med våra helljus för att han ska flytta på sig, vilket han gör, men när vi sedan kommer upp precis bredvid honom så börjar han väja in mot oss för att klämma oss mellan mittenräcket och hans bil. Ni vet en sådan där biljakt man sett på film där ena bilen dramatiskt drar ratten åt sidan för att köra in i sidan på den andra bilen?
Jag blev livrädd & fick smått panik. Plötsligt går allt i slowmotion, jag ser hans ansikte när han stirrar rakt in i vår bil, han hånler och drar ratten mer och mer mot vårt håll och jag skriker rätt ut att Constantin ska stanna bilen. Det var ishalt & C fick trots det slänga sig på bromsen för att det inte skulle bli en allvarlig bilolycka. Jag skakade, jag var chockad & C lika chockad han men fast besluten om att ta Regnumret på bilen så efter att ha fått kontroll över bilen igen, smält detta i någon sekund så försökte han bege sig efter för att sedan kunna ringa polisen. . Jag som fortfarande var livrädd bad han i stället stanna, jag behövde luft, pussa på mina barn & smälta vad som precis hände. Det var rent omöjligt för oss att komma i kapp bilen ändå, han drog fort som en avlöning efter att han försökt meja in oss i mittenräcket. , . En vit Kia, en ljus ung man med långt hår vad det jag han snappa upp!
Jag är fortfarande alldeles skärrad, tänk hur fort livet kan förändras och hur maktlös man känner sig över att någon människa försökte sätta oss i en situation där vi kanske inte skulle överlevt.
Blir illamående och rädd för livet när något sånt här händer Tänk att hur försiktigt och varsam man än må vara så finns det folk där ute som kan ruinera ALLT det du har!
. Tänk att man inte har en aning om hur ens dag kommer bli eller vem man kommer möta. Kanske går barnen till skolan när någon väljer att springa in med ett svärd för att döda, eller strosa en fin dag på stan & någon plötsligt väljer att komma med lastbil för att köra ner folk, kanske går man genom parken på kvällen och någon väljer att våldta och misshandla än eller som i detta fall möta denna bilist som med flit försökte skapa en stor bilolycka. & förolycka en hel familj..
Jag är nog fortfarande i chock för jag har fortfarande inte smält detta. Jag är just nu så tacksam, så innerligt tacksam att jag kan pussa mina barn godnatt, känna lilla M:s sparkar på kvällen & krypa ner i C varma famn & känna livet inom mig!
Var rädda om er, lova det!
Men fy så fruktansvärt!! Vilka idioter det finns, det hade verkligen gått riktigt illa.
Så skönt att det ändå gick bra för er.
Kram Maria
Fy vad hemskt! Förstår att du är i chock fortfarande. Kram på dig! <3
Hoppas ni mår bätre idag!❤️
Men herre Gud!!! Finns liksom inga ord!
Men vilken jäkla tur att ni klarade er oskadda ❤️❤️❤️❤️❤️
❤️❤️❤️
Kontakta polisen ändå. Tänker på er och sänder kramar till er❤️
Detta är ingen ovanlighet att folk beter sig sol svin i trafiken. ”Höll på att krossa min familj” .. fan ge dig!!! Du hånar folk som krockar rakt upp i ansiktet!
På vilket sett hånar jag folk som krockar rakt upp i ansiktet? Satt du i vår bil, vet du hur NÄRA det var att vi smällde rätt in mittenräcket på motorvägen. känslan av att han verkligen höll på att krossa hela min familj? Har jag ingen rätt att dela min rädsla på min egen blogg ? Förstår verkligen inte vad i detta som gör det sig otroligt upprörd.. Sluta förminska det vi precis var med om och hur illa det egentligen kunde slutat. Jag tycker verkligen inte jag hånar folk genom att dela med mig av det som hänt. Känner du då också samma sak när jag delat med mig av min historia från när jag sprang för mitt liv i Tsunamin i Thailand, bara för att jag överlevde och mådde extremt dåligt efter den händelsen så borde jag hålla tyst för att inte håna folk som gick bort?
För att man saktar ner drastiskt, stannar om man så behöver, när sådant här inträffar. Ner till 75 … sakta ner till 10 om så behövs så hade ingen behövt bli mer skadad än själva bilen isåfall. Tråkigt givetvis men materiella skador är inget mot personskador såklart. Nu beskrev du visserligen att det var en idiot som log åt er så den saken är ju klar att han bara ville jävlas, men sånt här kan ju även hända om det sker sjukdomsfall osv bakom ratten. Och så saktar man ner drastiskt, låter bilen rulla tills den stannar om det är halt .. inte fan kär man vidare o hoppas på det bästa med barn i bilen. Nej jag står vid mitt ord, skäms på han som betedde sig illa men skäms på dig som överdriver när ni själva var med och bidrog till situationen som kunde blivit!
Vilken hjärndöd människa hoppas du inte har egna barn sluta läs HENNES blogg då ditt patetiska mähääää
På vilket sett bidrog vi till situationen menar du? Genom att vi ville köra om en bil som vi upplevde vara en fara att ligga bakom?
Så du tycker man ska stå stilla, mitt på en motorväg i mörker och snö? För det är ju mycket säkrare… Hur stor är inte risken att det kommer någon annan bakifrån som inte ser bilen förrän det är försent? Bromssträckan är längre när det är halt då bilen inte hittar samma fäste på vägen. Kan säga att jag själv också har gasat för att få vingliga bilar bakom mig istället för framför för att slippa behöva stå på bromsen om de skulle tappa kontrollen. Ibland är det säkrast att ha idioterna bakom sig. Och att ens ha mage att komma och säga att Therese hånar folk som har krockat? Detta var en situation som vem som helst hade känt sig livrädd i. Så bara för att man inte hamnar på sjukhus så får man inte dela med sig av sina skräckhändelser? Tänk om och lär dig känna lite empati.
<3
??
Förlåt att jag frågar men vem körde i 120km/ h. Inte ni hoppas jag??
Men på allvar Marie. Vilken totalt onödig kommentar. Varför ska du förminska hennes rädsla över vad som kunnat hända i den här farliga situationen. Har du barn? För det är såhär man känner i farliga situationer när man har barn. Nu gick det tack å lov väl för hela familjen men det betyder inte att man automatiskt känner mindre rädsla för det. Tänk efter en gång till innan du väljer att häva ur dig såna otrevligheter som sårar en annan människa.
Stick och brinn din idiot, var är det hånat? Eller blir du” kränkt” som många blir nu för tiden??Alla har rätt till sina känslor. Jag skulle själv bli livrädd om någon betedde sig så.Ännu mer om jag hade mina barn i bilen .Sluta upp och förminska andra!!!!!!!
Men herregud, fy så otäckt!!! Jag kan inte överhuvudtaget förstå hur en människa kan bete sig så vidrigt! Tack och lov att ni är oskadda. Förstår känslan av tacksamhet inför livet efter en sån här händelse. Ta hand om varandra! Kram