Therese Wickman

Just nu pågår en jäkla ångest i min kropp. Är så fruktansvärt mycket just nu och det känns som att hjärnan inte är helt med och det gör att jag glömmer saker, vill saker jag inte hinner och det känns som att hur mycket man än sliter med företaget, som mamma, som vän, som bloggare, med all renovering här hemma och allt annat så gör man alltid någon besviken, och den känslan hatar jag.

Emil är så himla fantastisk, den stöttepelaren sitter nerkilad i backen och kommer inte rubbas en meter. Han finns verkligen där, hela tiden och säger och gör saker som underlättar för mig, för oss!

På helgerna så försöker jag mitt bästa med att inte lägga så mycket tid varken på företaget eller bloggen. Tankar, idéer och lite småjobb på mornarna blir det alltid oavsett helg eller ej, men jag har insett att jag verkligen måste försöka att vara ledig när jag är ledig. För även om det kan se ut som om man är ledig så ser man inte min hjärna där det pågår full aktivitet med tankar, idéer , den eviga långa to do listan mm och om jag inte ska totalt gå in i väggen så måste jag försöka att vara `ledig`även med hjärnan, själen och hjärtat och lägga den tiden på annat under helgen. Men där har jag svårt, mycket svårt! 

Jag är stark, jag brukar oftast vara så jäkla stark och full med energi ,men just nu mitt i semestertider när barnen är hemma, företaget ska skötas om, bloggjobbet måste göras, precis blivit sambo som man vill göra allt och lite till för, renovera både golv och väggar här hemma, pendla till och från till Sthlm då Emils dotter bor där, hinna med att ge barnen `semester`och åka på småresor som enbart för mig egentligen bara betyder oerhört mycket mer jobb att ta igen när man väl är hemma.  Förstår ni ångesten.? Jag vill ge mina barn en underbar sommar och lägga all tid på dom, men känslan av att egentligen inte vara ledig utan att tiden man lägger på barnen måste tas igen på jobb vid tillfällen när dom t.e.x sover??

Nä, nu får det vara slut på depression Therese här. Tror att efter en hel natts sömn så kommer jag känna mig betydligt mer påfylld med energi imorgon. Räknade ut att jag inte ens minns sista jag sov en natt mer än 5 timmar, och då är dessa 5 timmar inte i djup sömn utan jag vaknar till minst 3 gånger utav att några av dom tre barnen i huset går på toaletten , gråter i sömnen, kommer in till oss, ja ni vet ju hur det brukar kunna vara med småbarn 😉

Så nu ikväll när barnen är hos sin Pappa och Emil är på jobb i Sthlm fram till Onsdag så ska jag bunkra upp med en stor påse godis, kolla en film och sova hela natten igenom. Då, då kommer det vara en ny Therese som vaknar upp imorgon 😉

För att inte detta inlägg ska bli alldeles för deppigt och grått så tänkte jag lägga upp några bilder från igår. Kanske var det sista riktigt varma och fina dagen igår på ett bra tag framöver? 

Den ljuvliga utsikten från Pappas hus <3