Hej!
Ja tyvärr så har jag drabbats av utmattnings depression = utbränd, gått in i väggen. Ville ju såklart att det skulle va allt annat än de men tyvärr så va det de. Började med att jag var och är onormalt trött. Visst vi är ju småbarnsföräldrar och då är man ju inte alls så pigg alltid med avbruten sömn nästan varje natt och det är full fart om dagarna. Inte konstigt att man är trött. Men då jag blev onormalt trött på jobbet så reagerade jag ganska starkt. Jag är operationssköterska så jag har ett väldigt stort ansvar för patienten. Tillsammans med operationsteamet har vi patientens liv i våra händer. Så jag vill inte att det händer något. Det tänker jag inte tillåta så jag kände att jag måste göra nått åt de.
Började med att ta kontakt med fysiologlabb på Sofia hemmet. Kanske hade jag sömnapné ? . Fick låna en registrerings apparat under en natt och den skulle registrera hur min sömn var under en natt.
Sömnen va det absolut inget fel på. Skönt att veta så man kunde utesluta det.
Under nätterna sover jag väldigt djupt och har mycket intensiva drömmar och ofta mardrömmar. Överläkaren jag träffade ville remitera mig till neurologen här i Västerås pga mina sömnproblem. Får se vad dom komme fram till. Har inte träffat dom än.
Jag fick även fylla i ett formulär om hur jag mår och fick ganska höga poäng på både ångest och depression. Jag känner mig absolut inte deprimerad eller har ångest. Det är bara kroppen som inte har nån gnutta energi kvar, den är helt slut.
Närminnet finns inte där heller. Det är helt borta. Jag kan fråga Christoffer nått och sen ställa samma fråga igen bara 1 minut senare. Skulle bre en smörgås här om dagen och tog fram smöret och drog ut lådan för att ta fram smörkniven men hade redan mellan smöret och lådan ca 5 sec glömt bort vad jag skulle ha i lådan.
Ringde vårdcentralen och ville träffa en läkare. Berättade om allt och nämnde oxå att jag kanske är glutenintolerant ? Då kan man bli trött. Ville ju inte att det skulle vara utmattnings depression. Men det var så tydliga tecken på utbrändhet att han sjukskrev mig direkt i 1 månad.
Har typ sovit i 1 vecka och kan inte ta mig för så mycket. Men så är läget nu och min älskade Thomas får ta mycket med barn och hem ❤️
Just nu är jag rädd att det aldrig blir som vanligt igen. Jag är ju en glad och busig tjej som älskar att träna och fixa en massa. Så jag hoppas att jag snart kommer dit igen.
Kram ❤️
Senaste kommentarer