En tjejs blogg jag läser frekvent har mist sitt barn. Han var 18 år och dog i måndags kväll. När jag fick reda på de så blev jag så ledsen för hennes skull och kan inte i min vildaste fantasi föreställa mig hur det skulle vara att mista ett av mina barn. Jag skulle nog dö av sorg. Tänker på min äldsta son som är 15 år, om han skulle gå bort eller nått av mina andra barn. Hur klarar man av de? På nått sätt överlever man och inte minst så måste man vara stark för sina andra barn.
Det är såna här stunder i livet man ”vaknar” upp och inser hur lite tid man har på jorden och att från en dag till en annan kan hela ens liv bli raserat. Så lev i nuet, små skitsaker får inte bli stora, gräla inte, älska, älska dina nära och kära innerligt mycket för man vet inte vad som händer imorgon ❤️
Vila i frid kära du ❤️
Senaste kommentarer