Vad tycker ni om krigsleksaker? Skall man köpa det till barnen om de önskar sig det eller inte?
Själv har jag valt att inte köpa något leksaksvapen till mina barn. Det känns så fel på flera olika plan med barn och vapen.
Jag har förklarat för Lille M som just fyllt fem om vad jag tycker om vapen och vad konsekvenserna av dem blir i verkliga livet. Han är väldigt klok och förståndig min lille plutt. Samtidigt så utmanar han mig och tänjer på gränserna 😉
Rätt som det var så sprang han där med en träpinne och sköt vilt omkring sig och när jag konfronterade honom tittade han änglalikt upp på mig och svarade
– Men mamma, det är en kärlekspistol…
?!? WTF hahahaha vad svarar man då liksom 😉 Kärlek är ju något bra.
(kvicktänkt lite kille)
Även jag förstår ju att snart kommer antagligen min store kille verkligen vilja ha någon ”krigsleksak” och jag kommer nog inte vägra honom det. För det skulle säker få oönskad effekt men däremot prata med honom igen innan om vad vapen i verkliga livet innebär.
Det jag oroar mig för är forskningen som visar att barn kan många gånger bli mer aggressiva om de leker krigslekar (även efter lek). Sedan tänker jag även på de stackars barn som upplevt krig på nära håll, hur reagerar de om kamraterna springer omkring och skjuter varann?
Samtidigt så har barn (framförallt killar) sedan urminnes tider lekt krigslekar. De studerar de vuxna, bearbetar känslor och intryck under lek. Helt klart inga självklara eller enkla svar på hur man skall ställa sig till dessa lekar.
Jag uppmuntrar mina barn till pyssel och har lyckats ganska bra med femåringen. Han sätter sig gärna en stund och pysslar lite men inte med gemensamma pyssel utan enbart på hans egna villkor och det är ju kanske till och med ännu bättre.
Så igår visade han upp den här fantastiska skapelsen. Ett rymdskepp med antenn, stol, styre och en jättestor ”skjutare” Stolt som en tupp och även jag blev stolt över vad han pysslat ihop. Kreativiteten övervägde vad han faktiskt skapat 🙂
Jag har heller inte köpt något ill O, men samtidigt så lär han sig en hel del från fsk av de äldre barnen…. ha en fin kväll, kram
Men visst lär de sig mycket/(färgas) från de äldre barnen på fsk Liniz :-/ Inte bara när det kommer till lek utan även smak/mode och åsikter (det gäller att hålla sig insatt, uppdaterad och kärleksfull) ha en supermysig helg 😉 kram
Håller med er båda i era kloka resonemang. Har inte heller velat köpa, men killarna fixar själva med fantasin, skapar och leker mycket krig i perioder.
Maken som själv var barn när bomberna föll i Teheran Iran har prata mycket med barnen på deras nivå om hur det var att uppleva krig på riktigt.
Alla barn går igenom ”tjuv och polis ” ”krig och våldsamma lekar” perioder men det gäller att som förälder förklara gränser och konsekvenser.
Finns massor att skriva om detta känner jag.
Bra inlägg.
Trevlig helg. Kram
Så sant Mariette. Det där med din man sätter ju en helt ny nivå på det. Fint att han kan använda något hemskt som en tillgång ändå och vilken förståelse barnen måste få till ämnet.
Åh vad jag älskar ditt långa svar Förskolemamman =) Alla dessa klokheter du är full av. Suger åt mig till fullo och kan bara hålla med samt bli lugnad av det du skriver. Kram
Jag köper inte heller några krigsleksaker till barnen men förbjuder de inte heller att leka krig då jag anser att man ska vara försiktig med förbud inom lekens värld. När vi ser ett barn som leker krig ur en vuxens ögon applicerar vi samtidigt våra vuxna känslor på det de leker, barnen har inte samma känslor och de flesta barn kan skilja mellan krigslekar och vanligt våld. Vi ser ett barn som våldsamt skjuter ner ett annat barn, blod och död samt tragedi. Ett barn kanske ser en pistol som skjuter utan allt det där runtomkring, kompisen dör men vaknar med hjälp av livselixir upp igen eller får åka till sjukhuset. Precis som ett barn som leker hund vet att hen inte är någon hund 😉 En del forskare hävdar även att krigslekar är bland det bästa lekar för barn att öva upp sin empatiska förmåga och lyssna in sina kamrater, för att leken ska kunna fortgå gäller det att man är lyhörd mot de andra så ingen skadas på riktigt för då avstannar leken.
Jag tror det är viktigt att när vi observerar barns lek att vi då inte ser på den med våra vuxna ögon, den lekvärld de befinner sig i har inte allt det där som vi bär med oss och de ser på leken med helt andra ögon.
Oj vilket långt svar, kanske börja på ett blogginlägg. Vad är det för knasiga forskare förresten som påstått att krigslekar föder ett våldsamt beteende och vilket årtal är de födda på? 😉