Igår var killarna hur friska som helst och busade runt i lekparken. Det var bara jag som var hängig efter bara tre timmars sömns natten innan.
Efter en god middag, ”syskonbad” och godnattsaga så såg jag fram emot en natt med John Blund 🙂
Men så fick Lillebror skyhög feber bara sådär. Plutten fick ligga mellan oss och jag passade upp med medicin, vatten, glass och kärlek.
Vid halvtvå vaknade jag upp av att det var panik i huset. Mannen försökte hjälpa Lille M som inte kunde andas och såklart hade panik.
Rädslan för att han råkat ut för samma sak som i höstas gjorde oss alla rädda samtidigt som det är skrämmande när ens barn inte kan andas.
Mannen åkte ner till Varbergs barnakut och jag tog hand om Lillebror.
Vet att jag pratade med 1177 men kommer inte alls ihåg vårt samtal? Kan tyda på viss sömnbrist och panik 😉
Imorse kom hjältarna tillbaka och det var som tur ”bara” krupp han har (denna kvinna andas ut).
Nu är jag hemma med två sjuklingar som bara äter mammas hemmagjorda glass <3 Själv intar jag bara stora mängder kaffe 😉
Det är så lurigt det där med barn och sjukdomar. Det går så fort. Från frisk till jättedålig på bara en kort stund.
Usch vad läskigt. det där med att de ska sluta andas är lite av min, och förmodligen många andras, fasa. Hoppas han kryar på sig snabbt och ni slipper fler liknande incidenter.
Tack. Ja det där med andningen är extra stressigt.