Har inte haft någon lust att blogga senaste dagarna (inte tid eller ork heller iofs).
Känner att alla bakslag med sjukdomar för Lille M gjort mig så nere, ledsen, orolig, gnällig, svag och tråkig 🙁 Därför har det varit lite tyst.
Den lilla energi som funnits har gått till medicinering, vardagslogistik, sjukhusbesök, tröstande och mammaoro.
Men nu börjar hoppfullheten komma tillbaka. Sista dygnet har älsklingen mått bättre och febern är inte skyhög.
Killarna var till och med ute och lekte en liten stund idag 🙂
Vi heter Konrad & Börje å vi é arbetare!
Inte ens en piggelin från läkarn kan kompensera flera timmar i fredags på sjukhuset…
