Ja är så trött, svart under ögonen, ont i mammahjärtat, ont i halsen och orkeslös 🙁
Lille M blev sämre igår igen. Natten var tuff och sömnlös och dagen har bestått av tröstande, trugande, medicinerande och zombigång.
Men gårdagen blev i alla fall ok.
Eller vi gjorde det bästa av situationen. Det var Lillebrors första födelsedag (blev inte riktigt som vi tänkt eller önskat oss)
MEN ok ändå.
Självklart blev det tårta. Om inte annat för den ”bak-glade” fyraåringens skull.
Som tur fyllde Lillebror bara ett år och hade inte riktigt koll på vad han gick miste om nu när vi inte får bjuda hem gäster 🙁
Och jag tror faktiskt att Lillebror hade en riktigt mysig födelsedag ändå med presentöppning, tårtbak med storebror, tårtätande och filmkväll i biorummet.
Men nu är läget sämre med Lille M igen och jag undrar när allt skall ta slut. Trodde jag kört slut på mitt sista lager av ork och energi för längesedan…
Stackars stackars älsklingen jag önskar så att jag kunnat byta med honom. Nu blir det sjukhuset igen imorgonbitti på barnmottagningen. Jag hoppas verkligen att han klarar sig till dess så vi slipper åka ner till Varberg ikväll igen.
Vill verkligen inte klaga men krafterna börjar tryta.
Man får nytt hopp, allt börjar gå åt rätt håll och så kommer bakslag efter bakslag för Lille M Jag vet hur mycket han saknar, förskolan, sina kompisar, leken med jämnåriga och att få slippa allt vad sjukhus heter…
