Sjuklingen här hemma ville baka. Så bullbak stod på schemat idag.
MEN, efterson en sjuk treåring inte har det bästa av tålamod så slutade det med att jag själv stod och bakade med en skrikande bebis på ena armen och kanel på både händer och fötter.
Fast besluten om att bullarna skulle bakas så tog jag mig igenom kaoset, bakade ut alla bullar och när plåten åkte in i ugnen så stensomnade bebis (varför sover han aldrig när det passar 😉
Nu doftar det underbart i vår hus och Lille M tycks ha återfått sin aptit (för bullar i alla fall)
