Är hemma själv med båda killarna idag och önskar jag vore en bläckfisk eller möjligen kunnat klona mig själv.
Tacka vet jag ”Dora” som ger mig en liten stund av ro.
När Lillebror blev bättre och vi trodde vi skulle få lite familjelugn att landa i så gjorde istället koliken besök hos oss. Självklart är det så många gånger bättre med en frisk ”kolik-bebis” men kunde vi inte fått slippa det den här gången? Tycker liksom att vi haft mer än nog redan. Och oron för att Lillebror skall bli dålig igen hänger över oss konstant.
Lördagsnatten var som tagen ur en tragikomisk B-film. Mannen och jag turades om med matningar, vandring och vaggning med skrikande stackars liten. Ingen av oss hade fått en blund. Så när äntligen Lillebror somnade av utmattning klockan tre på natten och mannen lägger honom ner, då bestämmer sig Lille M att han vill titta på TV i vår säng (han vägrar sova i sin egen säng nu för tiden!). Tvn sätts igång på hög volym och jag flyger upp i ren panik för att inte Lillebror skall vakna igen. Jag glömmer av att jag är nysnittad och känner hur det börjar ”brinna i magen” av smärta. När inte Lille M får ha på tvn får han ett raseriutbrott (kl 3 på natten!!??). Givetvis vaknar Lillebror upp igen med ett gallskrik och det är bara att glömma att sömn ens existerar. När vi äntligen lugnat ner Lille M och han lagt sig mellan oss, då kissar han i sängen. Vi orkar inte göra något åt det, vi bara sitter där som två zombies. Mannen har Lillebror över sin axel och vyssar magontet. Plötsligt så spyr Lillebror över Lille M´s huvud (kaskadspya). HUR ÄR DETTA MÖJLIGT, vem är det som skämtar med oss?!
Det är med skakig hand jag lyfter kaffekoppen och säger god morgon
Usch, vad jobbigt ni har det! Känner igen trotsandes… Hoppas sömnen och koliken blir bättre snart!
/J
Ja det är ingen kul. Trotset hade man kunnat vara utan :-/ sitter och vyssar en liten plutt med magont just nu (hade behövt tandpetare för att hålla ögonen öppna 😉
Hur tycker du det funkar som tvåbarnsmamma? (för visst var även du nybliven 2barnsmamma?)